PappaBas wrote:
ok jag testade en sak och gjorde en konstig upptäckt som någon kanske kan förklara?
Spelar alltså på bara F87 i två kanaler.
Jag spelade en testton på 3kHz, när jag flyttar huvudet ,sitter i sweetspot bara lite lite i sidled (1-10 cm) varierar ljudstyrkan från elementen otroligt! Dvs ibland hörs det nästan enbart från höger element, sedan vänster sedan nästan växlar tonhöjden fram och tillbaks?
Det måste ju vara att gångvägen för de olika tonerna från de olika elementen blir olika och ibland släcker ut och ibland förstärker varandra? Eller är det något annat? Väglängden här är väl ca 11 cm så det kanske kan stämma överens med det dvs att jag kommer få den effekten vid små rörelser på mitt huvud?
När jag läste det ovanstående så började alarmklockorna ringa. Högt! Så där kan möjligen väldigt riktade system i väldämpade rum bete sig men
aldrig en OA-högtalare. I a f inte om det är en
sann OA-högtalare.
Fenomenet är väl beskrivet i psykofysiken. Bl a förklarar Gunther Theile sin förklaringsmodell av det hela i sin doktorsavhandling:
http://www.hauptmikrofon.de/theile/ON_T ... nglish.pdf
För att fenomenet ska uppstå så krävs det att direktljudet är markant mycket mer dominant än allt reflekterat ljud när det gäller de första reflexerna. Ex takreflexen. Nu har jag inte koll på de exakta måtten på MMX här men gjorde ändå en ansats i Svantes program Xdir (som går att ladda ner från
www.tolvan.com ). Det visar två identiska element och loobmönstret för kamfiltereffekterna. Looberna är riktade åt höger men ska för MMX-del roteras 90 grader åt vänster så att de går uppåt.
Här får man en kraftig reflex i 90-gradersriktningarna p g a avståndet mellan elementen. Man får förmoda att spridningen inte är perfekt så att det blir lite försvagat. Har man otur så kommer man precis imellan looberna för takreflexen för att det ska bli just de effekter som PappaBas beskriver.
Ett element som har lite mindre förutsägbar spridning kan göra så att detta aldrig blir märkbart men ett för "perfekt" element gör att det blir ett problem.
Att det verkligen är detta som är problemet inses när man läser vidare i tråden och ser de lösningar som funkar - utflyttning och utvinkling från vägg (som ger ett helt annat spridningsmönster) samt den vinklade reflexytan som phon föreslår.
Om man inte vill lösa det på det viset så kan man ju kolla på hur Stig skulle ha löst det - skapa än mer oförutsägbart interferensmönster. Ju taggigare kurvorna (och ojämt taggigare) blir destu mindre hörs dessa effekter.
Högtalaren är som den är och f87 är som den är så dessa saker kan man kanske inte ändra på. Då återstår att införa fler reflexer i området runt 3kHz med hjälp av t22. Dels måste filtret ändras så att t22 går ner till detta område och kanske måste f87 skäras lite hårdare för att enenrgitonkurvan inte ska bli för markerad i detta område. Sedan får man se över placeringen av diskanterna. De centrumplacerade diskanterna sitter för nära varandra för att fungera bra i detta hänseende. De ger en för markerad reflex tillsammans. Möjligen kan man tänka sig att byta till den diskantplacering som finns hos OA-5 i orginal men där man låter den mot lyssnaren närmaste diskanten riktas just mot lyssnaren.
Utan att säga mer nu så skulle jag nog bara konstatera att SSC har lyckats med att släppa en OhrtoAcoustic högtalare som är om inte helt annat än det så åtminstone i begränsade områden helt annat än OhrtoAcoustisk. Det är även så att även en ateist som jag funderar på vad Stig säger åt det i sin himmel. 8)
