Stefan,menar du det här??
Urklipp från
http://www.svalander.se
Mässingsmod för OA 52
Carlsson OA 52 anklagas ibland för att vara lite hårda i diskanten. I en senare kria hoppas jag kunna ägna mig åt att berätta om olika åtgärder att tämja detta som faktiskt till största delen inte endast är diskantelementets fel. Detta stackars element är mycket bättre än det rykte det fått. Det är dessutom det enda diskantelement i världen som har den spridningsvinkel som Stig Carlsson medvetet utnyttjat vid konstruktionen av högtalaren.
Alla andra element kommer att ge en diskantsänkning eftersom de är konstruerade att ge rak frekvensgång "on axis" dvs rakt framifrån. OA50-OA52 är inte konstruerade så att man lyssnar på diskantelementet rakt framifrån. Det Peerless-element som används i dessa ger rak total energiutstrålning vilket innebär att Du får rak frekvensgång "från sidan" när Du dessutom räknar in de reflexer Du får från olika ytor i rummet. Rakt framifrån blir frekvensgången fel, men högtalaren avlyssnas ju inte på detta sätt. Att byta element i OA52, OA51 eller OA50 gör endast att man ersätter ett "fel" med ett annat, troligen betydligt värre. "Not better, just different!"
En sak man dock enkelt kan göra, för att slippa en del av de resonansfenomen man trots allt kan uppleva, är att byta skruv i elementet. Till mässing alltså.
Detta kräver dock att man tar det försiktigt och systematiskt!
Diskantelementet består av två stora delar - en magnet och en topp-platta med kalotten och talspolen påmonterade. Denna platta är av omagnetiskt material medan däremot skruvarna som håller samman enheterna är av stål.
Detta innebär att man får fyra magnetstavar som sticker upp från magneten en bit från talspolen. Rent teoretiskt skulle dessa magnetstavar dra spolen kvadratisk. Påverkan är dock otroligt liten och detta är troligen en av dessa saker "som inte kan höras".
Likväl ger ett ytbyte av stålskruvarna mot mässingsskruv en liten men klart hörbar förbättring av ljudet från diskantelementet. De som gjort denna förändring lämnar kommentarer mellan "det hördes nästan ingen skillnad alls -jag är inte säker på det, men jag tror att det blev lite luftigare och mindre stickigt" till "ja det var en klarskillnad även om den inte var stor". Ingen har hittills tyckt att det varit fel att byta. Även de som bara anat sig till förbättring vill inte gå tillbaka till de gamla skruvarna. Priset för "modifieringen" är ju också blygsamt - ca 10 kr!
Man måste dock vara medveten om att man, om man är oförsiktig, kan rubba de olika delarnas inbördes lägen vilket skulle kunna innebära att elementet inte längre är centrerat . . .
Gör alltså så här: Skaffa först 8 st M4 mässingsskruv. Helst 5 mm långa, men det brukar vara svårt så Du får troligen försöka med längre och kapa. Jag har ett lager av skruvar med låg skalle (för att undvika reflexer från skruvskallen) som Du kan få köpa för ändamålet.
Tag därefter bort en av de fyra kryss-skruvarna som sitter närmast kalotten på elementet. Ersätt den med en av mässingsskruvarna.
Kontrollera att den verkligen "tog". Har Du för lång skruv kan den "bottna" innan den håller samman delarna!
Först när Du är helt säker på att den längd på skruv Du hittat är rätt och att den är ordentligt åtdragen och där gör sitt jobb som den skall - först därefter lossar Du skruv nr två! Ersätt den med en ny skruv innan Du lossar skruv nr tre osv.
När Du på detta sätt bytt skruvarna en och en är det bara att avlyssna resultatet.
Jag har för säkerhets skull även bytt de träskruvar som fäster bas- och diskantelementen i lådan, men där är det väl mera tveksamt om verkan av mässingsskruv är hörbar. Det skulle vara intressant att höra om någon annan har någon erfarenhet.
Josef Svalander
