Efter att ha pratat lite med Ingvar Öhman som var en nära vän till SC, så om jag minns rätt, menade på att 70-talsserien bygger på en mer klassisk OA princip, och de senare är igentligen mer som en "vanlig" högtalare utan att ha någon värdering i uttrycken.
En anledning till att han inte fortsatte med 70-tals serien skulle vara att dom fick ett så dåligt rykte och ingen ville ta i dom med tång tack vare SONAB historien.
70-talsserien är i verkligheten en väldigt bra högtalare med många bra sidor. Och Ingvar Öhman har nämt att han arbetar med att få tillbaka dom på marknaden.
Kanske är ombyggnadssatsen till OA116 ett första steg mot detta.
mvh / Magnus
kan nån förklara "ortho-akustik"
det låter ju onekligen intressant att det delvis berodde på dåligt rykte som fick sc att ändra på högtalarens funktionssprincip, men hur dåligt rykte hade sonab egentligen, iofs så får ju alla produkter som säljer i stora massor svidande kritik (typ h&m, ikea, ...), ett litet märke med tillverkning hemma i garaget är mer status i mångas ögon, hur skevt funkar vi egentligen?? men iaf, det går ju inte komma ifrån att de tidigare modellerna "lider" av några "nackdelar" i form av "sena tidiga reflexer", men det kanske är just detta som är orto-akustik!? njaä! nu vill vi ha en förklaring av oa! 
Re: kan nån förklara "ortho-akustik"
Här ett försök till att fånga essensen av "ortho-akustisk".
Jag anknyter till punkt 3c) i ett av mina tidigare inlägg
och där efterlyste jag en nogrannare diskussion av direkt-
och reflekterat ljud. Efter att ha läst några olika artiklar
och patent av Stig Carlsson tror jag att jag har kommit närmare
pudelns kärna.
Hemligheten är att närvaron av reflekterat ljud i lyssningsrummet
gör att hjärnan kan ta till sig och tolka den rumsinformation
som är i direktljudet.
Den intresserade vill jag uppmana att läsa artikeln "Högtalaren
och lyssningsrummet" av Stig Carlsson, publicerad i Radio & Teknik 82 nr3.
Den ligger nu utlagd som PDF-fil under Artiklar & Recensioner, se
http://carlssonplanet.com/artiklar/OA51_RT_82n3.pdf
Saxar ett par stycken ur denna artikel nedan.
Stig redogör för hörselns binaurala och monoaurala mekanismer
och skriver:
"Monoaurala riktningsmekanismer, som grundar sig på att ytteröronen
utför en riktningsberoende kodning av diskantljuden, lämnar emellertid
information som är nödvändig för att ljud skall uppfattas som lokaliserade
utanför huvudet och för att intryck av rumslig karaktär skall uppkomma.
Att från lyssningsrummets väggar och tak reflekterat diskantljud
visar sig kunna fungera som ett slags katalysator för upptagningens
rumsinformation tyder på att det är närvaron av reflekterat ljud från
sådana riktningar som är avgörande för denna riktningsmekanism och
betyder mer än exakt riktning och ankomstid."
och lite längre ner
"När de båda stereohögtalarna och lyssningsrummet tillsammans förser
lyssnaren med ljud från tillräckligt antal olika infallsvinklar, kan
återgivningen av en stereoupptagning, som utöver direktljud även
innehåller reflekterat ljud från upptagningslokalen, framkalla
intryck av "ambiens" som härrör från upptagningslokalen och inte
från lyssningsrummet, samt höjdintryck, som inte är låsta till
högtalarnas höjd utan är beroende av upptagningen."
Artikeln handlar för övrigt rätt mycket om OA51 och tyder på att
denna nya design är helt linje med de "ortho-akustiska" idealen.
#-
En annan person som studerat Psykoakustik och omvandlat det till
högtalardesign är Albert von Schweikert, som också uppkallat sina
högtalare efter sig. Se följande länk. Tycker att han i tanke
verkar besläktad med Stig, se:
http://www.vonschweikert.com/ABOUT/theory.htm
#-
Jan Peter
Jag anknyter till punkt 3c) i ett av mina tidigare inlägg
och där efterlyste jag en nogrannare diskussion av direkt-
och reflekterat ljud. Efter att ha läst några olika artiklar
och patent av Stig Carlsson tror jag att jag har kommit närmare
pudelns kärna.
Hemligheten är att närvaron av reflekterat ljud i lyssningsrummet
gör att hjärnan kan ta till sig och tolka den rumsinformation
som är i direktljudet.
Den intresserade vill jag uppmana att läsa artikeln "Högtalaren
och lyssningsrummet" av Stig Carlsson, publicerad i Radio & Teknik 82 nr3.
Den ligger nu utlagd som PDF-fil under Artiklar & Recensioner, se
http://carlssonplanet.com/artiklar/OA51_RT_82n3.pdf
Saxar ett par stycken ur denna artikel nedan.
Stig redogör för hörselns binaurala och monoaurala mekanismer
och skriver:
"Monoaurala riktningsmekanismer, som grundar sig på att ytteröronen
utför en riktningsberoende kodning av diskantljuden, lämnar emellertid
information som är nödvändig för att ljud skall uppfattas som lokaliserade
utanför huvudet och för att intryck av rumslig karaktär skall uppkomma.
Att från lyssningsrummets väggar och tak reflekterat diskantljud
visar sig kunna fungera som ett slags katalysator för upptagningens
rumsinformation tyder på att det är närvaron av reflekterat ljud från
sådana riktningar som är avgörande för denna riktningsmekanism och
betyder mer än exakt riktning och ankomstid."
och lite längre ner
"När de båda stereohögtalarna och lyssningsrummet tillsammans förser
lyssnaren med ljud från tillräckligt antal olika infallsvinklar, kan
återgivningen av en stereoupptagning, som utöver direktljud även
innehåller reflekterat ljud från upptagningslokalen, framkalla
intryck av "ambiens" som härrör från upptagningslokalen och inte
från lyssningsrummet, samt höjdintryck, som inte är låsta till
högtalarnas höjd utan är beroende av upptagningen."
Artikeln handlar för övrigt rätt mycket om OA51 och tyder på att
denna nya design är helt linje med de "ortho-akustiska" idealen.
#-
En annan person som studerat Psykoakustik och omvandlat det till
högtalardesign är Albert von Schweikert, som också uppkallat sina
högtalare efter sig. Se följande länk. Tycker att han i tanke
verkar besläktad med Stig, se:
http://www.vonschweikert.com/ABOUT/theory.htm
#-
Jan Peter
OA51.3 -lyssnare!
artikeln du refererar till är ngt svår att läsa, iaf direkt på skärmen, då text och bakgrund nästan flyter ihop.
kopplingen till albert von schweikert är nog inte så dum trots ganska stora skillnader i utförandet av högtalarna samt dess placering i lyssningsrummet. avs har valt den klassiska fria placeringen för minskad inverkan av väggreflexerna medans sc valde den hustruvänliga placeringen och gjorde små arrangemang för att optimera prestandan från denna givna plats.
ja, så måste det ligga till!
kopplingen till albert von schweikert är nog inte så dum trots ganska stora skillnader i utförandet av högtalarna samt dess placering i lyssningsrummet. avs har valt den klassiska fria placeringen för minskad inverkan av väggreflexerna medans sc valde den hustruvänliga placeringen och gjorde små arrangemang för att optimera prestandan från denna givna plats.
ja, så måste det ligga till!
-
12björn
- Internationalization Team
- Posts: 897
- Joined: Tue 31 Dec 2002, 15:42
- Location: Skarpnäck/Stockholm
Re: kan nån förklara "ortho-akustik"
Vet inte om det här för diskussionen vidare 
, men när jag översatte om Kolboxen såg jag att man i samband med denna högtalare använde utrycket Otho Acustical. Med andra ord finns betgreppet med sedan i alla fall slutet av femtitalet.
Björn
, men när jag översatte om Kolboxen såg jag att man i samband med denna högtalare använde utrycket Otho Acustical. Med andra ord finns betgreppet med sedan i alla fall slutet av femtitalet.Björn
...man går från oklarhet till oklarhet - det är det som kallas livet...
Re: kan nån förklara "ortho-akustik"
Nog är det lite intressant att OA-begreppet fanns redan då.
Misstänkte faktiskt att det var mer eller mindre ett påfund av
den reklambyrå Sonab anlitade.
Begreppet finns inte i Stigs patent - vad jag kan se.
Har någon sett honom skriva om detta begrepp i någon artikel?
Han publicerade ju en del - förmodligen mest i fack-tidskrifter,
(och sedan är där en och annan intervju och även någon artikel
i Radio & Television).
Jan Peter
Misstänkte faktiskt att det var mer eller mindre ett påfund av
den reklambyrå Sonab anlitade.
Begreppet finns inte i Stigs patent - vad jag kan se.
Har någon sett honom skriva om detta begrepp i någon artikel?
Han publicerade ju en del - förmodligen mest i fack-tidskrifter,
(och sedan är där en och annan intervju och även någon artikel
i Radio & Television).
Jan Peter
OA51.3 -lyssnare!
Re: kan nån förklara "ortho-akustik"
Bör väl följa upp celefs kommentar om likheter och skillnader mellan
Stig Carlsson och Albert von Schweikert, och lite korrigera vad jag skrev först.
Där är likheter i ljudideal för basregistret i det att båda betonar
betydelsen av snabbheten i transientsvaret, men de löser det på olika sätt,
som celef nämner. Faktum är att Alberts minsta högtare faktiskt är en
sluten låda, en designprincip Stig inte gav mycket för, se artikel i R&T om OD11,
(som finns under Artiklar & Recensioner).
Den slående likheten gäller väl synen på mellan- och diskant-register.
Albert betona vikten av rumsreflexer på ett sätt som ligger mycket nära Stig.
Stig betonade ju att det är viktigt att ljudet "off-axis" från högtalaren
skall helst ha samma fördelning som direktljudet.
Men Stig var väl ca 10 år före...
Tillåter mig att saxa lite från Alberts sida:
"I had developed a small two-way speaker system that exhibited perfect measurements by the existing standards of the day (1976). The design was a Time Aligned two-way speaker using a 6.5" woofer, with first order phase coherent crossovers. The impulse response was pretty good, considering the drivers being used, and the frequency response was exceptionally flat on the axis directly in front of the speaker's tweeter. Yet side-by- side comparisons with an acoustic guitar as a sound source revealed that the prototype lacked an essential realism. One evening, while I was listening to my creation in that magic sweet spot where the music seemed to come together, my wife was washing dishes. I was complaining about my disappointment with the sound quality, so my wife Linda, far off-axis in the kitchen, remarked that the sound was muffled and did not float in the air like the sound of our Hardmann (circa 1899) upright grand piano. This somewhat startled me, since in the narrow "sweet spot" where I sat there did not appear to be problems with muffling nor image recreation.
I then realized that perhaps our ear/brain hearing mechanism somehow compares subtle cues such as radiation patterns, among others, to recognize and identify sonic information. I had recognized, of course, that the sound changed dramatically when I stood or moved around the room, but was not concerned with this behavior since all other speakers I had heard exhibited the same problem! I decided that the brain must somehow compare these subtle cues (like sound wave recognition patterns) to stored information from past experience. Thus the brain knew that the sound from the speaker could not be radiated from a live piano, since the sound waves from the speaker did not match the radiation pattern of sound waves coming from the instrument. Obviously the piano, being an omnidirectional radiator, involved the entire room with its radiation pattern, while my highly directional prototype speaker, did not. Amazingly, listening to one speaker up close did sound highly realistic, much as a very good pair of headphones. It was the directional pattern of the system that was flawed!
I hurried to the lab to conduct a series of off-axis response measurements on a 180-degree horizontal and vertical axis. The results, although dismal as expected, excited me, since the off-axis radiation pattern was clearly non-linear and was perhaps related to the lack of realism I was experiencing! Several years of experiments regarding directivity patterns and driver behavior later proved my theory to have merit. To the layman not schooled in conventional theory leading to a status quo in engineering design, this is not perhaps a surprising discovery, since it would seem intuitive to design a speaker to project sound in the same manner as live instruments! "
Saxat från http://www.vonschweikert.com/designtheory.htm
Jan Peter
Stig Carlsson och Albert von Schweikert, och lite korrigera vad jag skrev först.
Där är likheter i ljudideal för basregistret i det att båda betonar
betydelsen av snabbheten i transientsvaret, men de löser det på olika sätt,
som celef nämner. Faktum är att Alberts minsta högtare faktiskt är en
sluten låda, en designprincip Stig inte gav mycket för, se artikel i R&T om OD11,
(som finns under Artiklar & Recensioner).
Den slående likheten gäller väl synen på mellan- och diskant-register.
Albert betona vikten av rumsreflexer på ett sätt som ligger mycket nära Stig.
Stig betonade ju att det är viktigt att ljudet "off-axis" från högtalaren
skall helst ha samma fördelning som direktljudet.
Men Stig var väl ca 10 år före...
Tillåter mig att saxa lite från Alberts sida:
"I had developed a small two-way speaker system that exhibited perfect measurements by the existing standards of the day (1976). The design was a Time Aligned two-way speaker using a 6.5" woofer, with first order phase coherent crossovers. The impulse response was pretty good, considering the drivers being used, and the frequency response was exceptionally flat on the axis directly in front of the speaker's tweeter. Yet side-by- side comparisons with an acoustic guitar as a sound source revealed that the prototype lacked an essential realism. One evening, while I was listening to my creation in that magic sweet spot where the music seemed to come together, my wife was washing dishes. I was complaining about my disappointment with the sound quality, so my wife Linda, far off-axis in the kitchen, remarked that the sound was muffled and did not float in the air like the sound of our Hardmann (circa 1899) upright grand piano. This somewhat startled me, since in the narrow "sweet spot" where I sat there did not appear to be problems with muffling nor image recreation.
I then realized that perhaps our ear/brain hearing mechanism somehow compares subtle cues such as radiation patterns, among others, to recognize and identify sonic information. I had recognized, of course, that the sound changed dramatically when I stood or moved around the room, but was not concerned with this behavior since all other speakers I had heard exhibited the same problem! I decided that the brain must somehow compare these subtle cues (like sound wave recognition patterns) to stored information from past experience. Thus the brain knew that the sound from the speaker could not be radiated from a live piano, since the sound waves from the speaker did not match the radiation pattern of sound waves coming from the instrument. Obviously the piano, being an omnidirectional radiator, involved the entire room with its radiation pattern, while my highly directional prototype speaker, did not. Amazingly, listening to one speaker up close did sound highly realistic, much as a very good pair of headphones. It was the directional pattern of the system that was flawed!
I hurried to the lab to conduct a series of off-axis response measurements on a 180-degree horizontal and vertical axis. The results, although dismal as expected, excited me, since the off-axis radiation pattern was clearly non-linear and was perhaps related to the lack of realism I was experiencing! Several years of experiments regarding directivity patterns and driver behavior later proved my theory to have merit. To the layman not schooled in conventional theory leading to a status quo in engineering design, this is not perhaps a surprising discovery, since it would seem intuitive to design a speaker to project sound in the same manner as live instruments! "
Saxat från http://www.vonschweikert.com/designtheory.htm
Jan Peter
OA51.3 -lyssnare!
efter lite efterforskning så tycks det, faktiskt, finnas ganska många med "samma" idéer som ex. sc och avs! blev nyfiken på peter snells i sc patentskrift omtalade "type one" och till min stora förvåning (eller egentligen inte) bygger "myyyycket" av arbetet kring oa50/52 på snells idéer! kolla patentnummer: us3964571
av någon anledning får jag det allt svårare att förstå "hoppet" från (de större) sonabkonstruktionerna och de senare carlssonarna, jag får inte ihop dem! själv tycker jag att sonabarna är "den rätta vägen"...
http://www.moultonlabs.com/articles/99mannymix.htm
http://www.moultonlabs.com/articles/99batzmoul.htm
http://www.blackdahlia.com/samadhi/cbae.htm
av någon anledning får jag det allt svårare att förstå "hoppet" från (de större) sonabkonstruktionerna och de senare carlssonarna, jag får inte ihop dem! själv tycker jag att sonabarna är "den rätta vägen"...
http://www.moultonlabs.com/articles/99mannymix.htm
http://www.moultonlabs.com/articles/99batzmoul.htm
http://www.blackdahlia.com/samadhi/cbae.htm
Re: kan nån förklara "ortho-akustik"
Om jag minns rätt finns både en trevägs- och en fyrvägskonstruktion i ngn
av patenten från början av 80-talet.Det bästa är nog att skriva ut alla patenten
och läsa igenom dem.
/jörgen
av patenten från början av 80-talet.Det bästa är nog att skriva ut alla patenten
och läsa igenom dem.
/jörgen
Who is online
Users browsing this forum: No registered users and 2 guests