CarlssonPlanet

Inledning
Många runt om i Sverige har försökt att renovera OA6 Typ 2. Några färre har orkat i mål eller lyckats.
Här nedan följer en kort diskussion om orsaker till orsaker till fel eller misslyckande med efterföljande tips.
Jag kommer inte att beröra renovering av delningsfilter eller låda med tillbehör.

Systemet
Denna högtalare har samma utseende och låda som sin lillasyster OA5 Typ 2. Lådan har här fått riktiga basreflexrör för lådans avstämning. Högtalaren är utrustad med en "Bass-Energizer" vilket egentligen är en separat förstärkare om ca 15-25W vilken driver baselementet. "Bass-Energizer" kontrollerar baselementets egenskaper samt basåtergivningen.
Detta är, både idag och då högtalaren lanserades, en ovanlig konstruktion.

Högtalarelement
Högtalarelementen är identiska med sin lillasyster OA5 Typ 2, AD9710 samt MT20HFC, men ett separat baselement har tillkommit för frekvenser upp till ca 250-400 Hz. Mellanregister-element och diskanter är monterade på samma sätt och ställe som OA5 Typ 2 men mellanregister-elementet är här monterat i en egen kavitet om ca 5 liter vilket medför att bastoner ej återges. Baselementet utnyttjar resten av lådan som avstämd kavitet för basåtergivning.
Eftersom bas- och mellanregister- element är identiska och är egentligen bredbandselement så är elementets egenskaper inte optimerade för basåtergivning, framförallt om inmatad effekt stiger över någon watt. Orsaken är att elementets slaglängd är begränsad till cirka 1 mm i magnetfältet och ytterligare några mm mekaniskt.
Detta medför att om elementet påförs låga bastoner med högre effekt än några watt så kommer konen och talspolen att röra sig så långt att det finns risk för att talspolen bottnar mot magnetens bottenstycke vilket i sin tur medför att talspolen kan deformeras. Om talspolen deformeras så finns risk för att talspolen fastnar i magnetgapet. Inte sällan får man då följdskador på slutsteget; sluttransistorerna bränns med risk för kortslutning.

Elektroniken
Denna högtalare är försedd med en "Bass-Energizer" vilket egentligen är en separat förstärkare vilken driver baselementet. I detta fall med eget elektroniskt delningsfilter, moderat effekt och negativ utgångsresistans för att kontrollera systemets Q-värde vid lådans resonansfrekvens. Vidare är förstärkningen starkt frekvensberoende. Låg eller ingen förstärkning vid cirka 400 Hz och mycket hög förstärkning vid cirka 20-50Hz.
Konstruktionen är, i dagens mått, ganska medioker men tjänar än idag sina syften.
Då konstruktionen är ganska gammal så är det svårt eller omöjligt att hitta ersättningskomponenter vid reparation, särskilt gällande driv- och sluttransistorer.
Det finns tre huvudsakliga invändningar mot denna konstruktion:
– sluttransistorerna är ej förspända i viloläge dvs genomflyts ej av viloström vilket kan medföra övergångsdistortion.
– sluttransistorerna saknar seriemotstånd på emittern vilket kan medföra termisk lavin då temperaturen ökar i transistorerna vilket i sin medför att sluttransistorerna bränns och kan orsaka kortslutning.
– sluttransistorerna saknar, förutom lådans måttliga kylegenskaper, riktig kylfläns vilket leder till termisk lavin vid belastning vilket i sin medför att sluttransistorerna bränns och kan orsaka kortslutning.
De första två invändningarna kan möjligen bortses ifrån då förstärkarens effekttransistorer arbetar i klass B och förstärkaren bara skall återge bastoner.
Den sista är invändningen är anmärkningsvärd då en större andel av musikinnehållet finns i basen och således "Bass-energizern" att få arbeta med en stora amplituder och effekter. Således avges mycket värme.

Renoveringsåtgärder
Observera att det inte går att byta ut baselementet i en OA6 Typ 2 och tro att det skall fungera då låda, baselement och elektronik är integrerade i ett system.
Om ett bas- eller mellanregisterelements konkanter är trasiga så måste dessa repareras eller bytas. Det är besvärligt att reparera eller byta konkanter på AD9710 så det är bäst är att anlita hängivna entusiaster.
Om ett baselement har bottnat med följden att talspolen ej går att röra, ja då måste ersättningelement anskaffas.
Ersättningelement finns egentligen inte. Det återstår således att anskaffa begagnade ersättningelement.
Reparation av elektroniken är egentligen inte svårt. Normala elektronikverkstäder klarar jobbet. Däremot är det svårt att anskaffa ersättare för trasiga sluttransistorer. Eventuellt kan ekvivalenta effekttransistorer anskaffas. 2N5192/2N5195 är 80V 4A effekttransistorer i TO225/TO126 kapsel med medelhög hfe. Problemet är benkonfigurationen, ECB, vilken medför att strömstarkare transistorer inte kan väljas då oftast benkonfigurationen är omvänd. Som nöjaktiga ersättare kan BD441/BD442 (ELFA) väljas då de är 80V 4A effekttransistorer i TO126 kapsel med medelhög hfe och har korrekt benkonfiguration. 2N5192/2N5195 kan endast beställas från leverantörer utomlands.

När renoveringen är genomförd återstår att njuta av nedlagt arbete och spela på låg eller medelhög volym så att nya skador på baselement eller sluttransistorer inte uppstår.

Modifieringar
Modifieringar låter sig endast göras på elektroniken eftersom låda, baselement och elektronik är integrerade i ett system.
Den enda rekommenderade modifieringen som kan göras är att förbättra kylningen av sluttransistorerna. Här får uppfinningsrikedomen avgöra vad som är möjligt eller inte.
Övriga modifieringar på elektroniken (se ovan avseende invändningar) blir svåra eller omöjliga att genomföra utan expertis på området.
Byte av diskantelement till CT62 är alltid musikaliskt fördelaktigt.

Jag har grejat en del med dom högtalarna.

För det första så tycker jag att ljudet är väldigt lättlyssnat och trevligt. Troligen inte helt korrekt, men som sagt trevligt.

Upplever inte slaglängden hos baselementet som något stort problem. Lådan har gjorts så att membranutslaget inte blir så stort vid låga frekvenser. Kring 50 Hz så är det slutsteget som är begränsningen. Runt 100 Hz är det dock slaglängden som begränsar, men då är det och andra sidan ganska högt man spelar. Under 30 Hz funkar det inte så bra, låter relativt rent vill jag minnas, men man kan inte spela högt.

Har gjort i ordning ett par nu och gjort allt det vanliga med dom, dvs bytt kablage och alla kondensatorer till mellanreg och diskant, samt bytt diskanterna. (Kondensatorerna till mellanregistret sitter faktist i bassenergizern).

Nu har jag alltså slutstegen kvar att jobba med, har fått liv i dom med nya trissor. Kan dock inte komma ihåg vad dom heter. Jag har inte spelat högtalarna allt för försiktigt, men dom har överlevt. Slutstegen blir dock ruskigt varma, redan på tomgång. Drivsteget jobbar i klass A nämligen.

Att få 9710: orna att låta trevligt har jag dock haft mycket jobb med. Har inte stött på ett enda skadat element, det verkar vara mycket stryktåliga. Men baselementen är ganska slut i upphängningen, funkar dock så vitt jag förstår ändå.

Kanterna har lagats med solution enligt planeten. Dock har elementen efter att tag börjat "klicka" lite. Det är kanterna som "klibbar" litegrann och det låter ytterst störigt. Löste detta igenom att i omgångar dränka in kanten i förtunning . Numera har jag tysta och fina 9710: or som faktist håller tätt (och ihop).

Jag kommer att så fort jag har tid mäta lite på några slutsteg, har ett med orginaltrissor som fortfarande lever. Detta kommer att jämföras med ett reparerat slutsteg. Finns det intresse av att se mätningarna här?

J.

Jon:
Tack för dina synpunkter på min "Diskussion OA6 Typ2".
Diskusssionen avsåg bara att spegla lite av mina egna funderingar kring konstruktionen och eventuella problem vid renovering.
Ljud och musik upplevs ju, som bekant, subjektivt. Jag instämmer med din beskrivning "väldigt lättlyssnat och trevligt". Det är nog i första hand AD9710 förtjänst.

Appropå värme: försök att montera en liten kylfläns på lådans framkant så kyls sluttrissorna bättre

Några små funderingar kring 9710orna i OA6typ2...
Varför skulle man inte kunna skifta mellanreg och bas med varandra?Vad vinner man med det?Jo,flera flugor i samma smäll:det "utslitna" baselementet får ett lättare liv som mellanregister och det "fräscha"mellanregistret får jobba som bas...dessutom motverkas ju den sk "nedhängningen" av konerna hos BÅDA!
Nåja,några flugor blev det i alla fall....

Finns det någon som provat (sidmonterad förstås)fläkt och mätt temperatur?

Rolf:
Om elementen är av exakt samma typ (se Philips-beteckningen) så borde det gå.
Nej, en fläkt är nog ingen god ide. Den bullrar!
Ett vanligt passivt kylelement borde räcka. Det borde få plats ett med måtten L=180, H=50. Djupet borde vara minst 20 mm inkluderat flänsarna. För stort djup är ju heller inte snyggt eller praktiskt. Tänk att slå i tårna i flänsarna.............

Usch,sånt gör ont......
Det är ju en enkel och bra lösning att skruva fast en kylfläns på framsidan.Den får ju direktkontakt med transistorerna då.Det är bara ett litet problem med detta.Hur montera utan att klippa sönder gallret?

Ett alternativ är ju förstås att skruva fast en plåt på undersidan av förstärkaren och sedan låta den s.a.s. "följa golvet" och sedan upp i luften framför högtalaren,men man får nog inte mycket kyleffekt av en sådan....det blir för trångt helt enkelt.

Lika knepigt blir det nog med en kylning bakåt...

Den som är tekniskt avancerad kan ju använda sig av forcerad kylning via vätska i rör som leder ut på baksidan till en stor kylare....borde gå att få att snurra på egen hand genom termosifoneffekten-ungefär som i gamla bilar utan vattenpump.

Och så har vi ju fläkten...

Fler lösningar välkomnas!

Intressant bjed, väntar med spänning på den fortsatta storyn. Har funderat på den där förstärkaren själv, men eftersom jag inte har nån att öva på har det stannat vid funderingar. Kollade Sonab-lagret lite snabbt, jag har tre 5192 och en 5195 om det är till någon hjälp. Det tar sakta slut när det inte fylls på längre. Annars går dom nog att ersätta även om man får korsa benen. Keep up the good work!

Jon wrote: Nu har jag alltså slutstegen kvar att jobba med, har fått liv i dom med nya trissor. Kan dock inte komma ihåg vad dom heter.

I ett PM en gång i tiden tipsade du mig om BD911/912 (finns, eller i alla fall fanns på ELFA). Pga sju sorger och åtta bedrövelser på ett annat plan av min tillvaro har det inte blivit av att jag tagit itu med OA-6'orna än, men jag hoppas att något händer under 2006.

Rolf Z har också tipsat om MJE 2955/3055.

Rolf, utmärkt ide om elementen! Det ska testas!

Är det någon i närheten av Malmö eller Höör som äger ett par som ska renoveras? I så fall kanske vi kan lyssna på dom tillsammans och gämföra olika förändringar?

Precis Daniel, BD911 och BD912 var det, nu när du säger det. Dock får man montera dessa upp och ner samt dra kablar rakt ner för att konfigurationen ska stämma.

Angående kylningen: Dom går rackans varma, men dom har ju hållit i mer än 30 år, dom flesta i alla fall. Med nya trissor lär dom hålla lika länge till, och det är nog längre än vad 9710: orna vill. Jag tror att man kan låta dom vara som dom är.

J.

Kul att höra att det funkar med trissorna, Jon! Jag har ett par liggande här, saknar egentligen bara litet plats att sitta och jobba på, samt den där lilla pushen som behövs för att komma igång med ett projekt. Jag håller med om det behagliga ljudet, om än kanske med viss reservation för ett i vissa lägen påträngande mellanregister. Dock inte alls i samma utsträckning som vid långvarig lyssning på OA-5. Basåtergivningen är mycket avslappnad och fin; på denna punkt överträffas OA-14 definitivt i mitt tycke. Diskanterna låter rätt risigt på mitt par, vi får väl se om några ersättningselement dyker upp så småningom.

Jon wrote:Jag kommer att så fort jag har tid mäta lite på några slutsteg, har ett med orginaltrissor som fortfarande lever. Detta kommer att jämföras med ett reparerat slutsteg. Finns det intresse av att se mätningarna här?

Absolut!