CarlssonPlanet

Ja, vad säger ni? Själv har jag inte besökt några HiFi-mässor sedan 80-talet, så jag har inte så mycket att jämföra med. Det är självklart kul att titta på en massa dyr utrustning, men några seriösa jämförelser kan man ju inte göra; för mycket oväsen, dåliga lyssningsrum, osv... Dessutom försöker ju alla spela musik som ska framhäva förtjänsterna med just deras anläggning.

Till skillnad från de flesta utställare jag talade med gjorde representanterna från HiFi Art ett uruselt intryck. Jag hade tidigare i veckan ringt till butiken för att fråga om möjligheterna att provlyssna ett par OA-58. Jag blev rekommenderad att återkomma efter mässan, då man hade fullt upp med förberedelser för denna. Jag uppmanades dock att utnyttja specialerbjudandet: att beställa ett par OA-58 direkt på mässan - och få 500 kr i rabatt. Jag sa att jag nog gärna ville lyssna in mig litet närmare innan jag gjorde affär, men rösten i telefonen försäkrade mig att jag inte skulle ångra mig, "de låter kanon".

Nåväl, väl på mässan söker jag upp HiFi Arts monter på entréplanet. Jag visste inte att Larsen HiFi i själva verket visade upp Carlsson-högtalarna som huvudattraktion (hur visste man det?), och ungefär följande konversation utspelade sig:

Jag: Skulle ni visa de nya Carlsson-högtalarna här på mässan?
Hifi Art-representanten: Nej... vadå? Nya Carlsson-högtalare? Vad menar du?
J: Ja, det har ju nyligen kommit en ny Carlsson-modell.
H: Nej, det...
J: Ni säljer väl Carlsson-högtalare?
H: ?
J: OA-58, är det inte så den heter?
H: Nja, vi har inte den här.
J: Nähä, kommer den att komma hit så småningom?
H: Nja, jag vet inte riktigt...
J: Nähä.
H: Men, vi har ju ett erbjudande på den, förstås.
J: Men man kan inte lyssna på den, alltså?
H: Nja, vi får se...

Det var tydligt att jag inte skulle få några fler besked, så jag letade mig upp till övervåningen där det fanns ett antal lyssningsrum inrymda i vad som föreföll vara vanliga hotellrum, fast utan sängar, och kala, ekande väggar. Där hittade jag ytterligare ett rum som disponerades av HiFi Art.

Jag: Hej! Har ni de nya Carlssonhögtalarna, OA-58, här?
HiFi Art-representant 2: Njaa... [vänder sig till en annan person] vet du det? Nähä, vem vet det då...? Ja, jag vet faktiskt inte, men jag tror inte det.
J: Så man kommer alltså inte att kunna lyssna på dem här?
H: Du, personligen skulle jag nog inte köpa några Carlsson-högtalare. Jag skulle nog köpa dom här! [pekar på en hemmabio-upsättning av halvplastiga högtalare] Ja, Carlsson-högtalarna låter... trevligt, ja så kan man nog beskriva dem, men de här... ja de har ett tydligare ljud. Klarare, liksom.
J: Jaha, jag förstår...

Jag avlägsnade mig från rummet, och hittade förstås Carlsson-högtalarna i Larsens rum, där man också fick ett helt annat bemötande av personalen. Jag förmodar att lyssningsintrycken från mässan för dessa högtalare kommer att diskuteras i Carlsson-forumet, så jag sparar mina kommentarer till en annan tråd, men jag måste säga att HiFi Art gav ett bedrövligt intryck för att vara Carlsson-återförsäljare i Stockholm. Låt vara att man inte ville/kunde visa upp en modell som exponerades av en annan utställare, men att avråda folk från att köpa dem - är det något en återfösäljare ska syssla med? Hur denna inställning gick att förena med det mystiska "specialerbjudandet" är en gåta. Jag funderar att upplysa Carlsson-fabriken vilken reklam HiFi Art ger deras produkter... Det verkade nästan som om de jag talade med inte visste så mycket alls om HiFi. Extrainkallade vikarier?

Låter konstigt! När jag var inne på Hifi-Art strax före jul talade Kent sig varm för 58:orna och sa att han skulle satsa hårt på dom. Vad jag förstått är det han som bett Larsen komma och demonstrera 58:orna.

Björn

Förmodligen har man kallat in extrapersonal som inte är insatt i produktutbudet. Därav alla svävande svar. Tråkigt, eftersom det riskerar att få konsekvenser för marknadsföringen av högtalarna.

Larsen demonstrerade OA58 tyvärr i ett rum som inte gjorde högtalarna rättvisa
Oa60 fanns där också men endast för påseende ej lyssning.
Tycket mässan annars var väldigt komplett det fanns en hel del guldkorn.
Det som imponerade mest på mig var Mårten design Coltrane tyvärr utanför min
budget

Lasse

Jag håller helt med - efter att ha hört Mårten Designs högtalare var det svårt att bli imponerad av något annat! De byggs i serier om åtta par åt gången, och de hoppas kunna sälja dem under loppet av ett år!

Mitt mässbesök hade bara ett syfte att få lyssna på OA58orna och åtminstone se OA60. Båda gick i uppfyllelse. Inte heller hade jag några problem att bli guidad rätt av HIFI Arts representant.

Däremot måste jag säga att jag blev besviken på OA58. Ljudet har ju beskrivits här i forumet ett flertal gånger och det är väl bara att instämma med andra. De lät klart bättre än vad jag kan referera till, nämligen mina egna 12or och brorsans 50or.

Finishen däremot får jämföras med billiga onoff-prylar. Jag tillhör de som lyssnar med både öron och ögon. Vad jag såg var "faner" av plastfilmstyp, taskiga fästen för basen (skruvas med brickor som klämmer fast elementet) samt en simpel "toapappsrulle" utan koning som basport, men det är väl därför de är billiga. Det var så långt ifrån 70-talarnas välbyggen man kan komma.

Prototypen till OA60 såg däremot ut som man kan förvänta sig av ett Carlssonbygge med en finish i stil med fanerade 70- och 80-talare. Dessutom har de ju en egen och i min mening vacker design, men exakt hur de kommer att se ut i serieproduktion vet förståss ingen.

Det blir att vänta vidare.

Jag tyckte inte OA58-na lät helt bra på mässan, men det var inte mycket annat som gjorde det heller. Det mesta lät mycket sämre, oberoende av pris. Förhållandena var ju verkligen inte de bästa med kala hotellrum. Några firmor som sparat madrasser och kuddar från hotellsängarna som absorbenter hade bättre ljud! Bra lät t ex Coltrane Alto (140 000!) och Harbeth mini-monitorer samt Totem Hawk och Model One då och då, men inte varje gång jag lyssnade på dem. Samt en liten kinesisk dröm i blankpolerad palisander med banddiskant, minns inte namnet. Lät mycket bra och kostade bara 8000:-. Mummas nya lät lovande också.

Ingen som har lite bilder från mässan?

Lyssnade bara några låtar per högtalare men varken 58:orna eller 52:orna gjorde sig rättvisa på mässan, vilket inte var konstigt med tanke på rummets storlek och dess inredning. Det går inte att få det bättre med dom förutsättningarna som fanns.

Detta var första gången jag hörde Carlsson-högtalare på en mässa men jag blev glad att det som kännetecknar Carlsson-ljudet fanns där. När man gick i förbi demo-rummen i korridoren på mässan så kunde man höra att det spelades inifrån rummen men att det inte lät särskilt bra: filtrerat, tjockt och bummligt. När man däremot gick förbi Larséns rum lät det helt plötsligt upplöst och tydligt d v s som hemma. Man kan gå omkring och röra sig och det låter bra överallt t o m på dass. Några andra utställare klarade också av att prestera bra ljud i korridoren men dom spelade med elementen mot ytterdörren...

Det var länge sedan jag var på en Hifi-mässa, men jag var inte imponerad av det som jag hörde (jag lyssnade i och för sig inte hos alla). Förutsättningarna var långt ifrån dom bästa. På en mässa skulle jag vilja ha en lyssningshall med bra förutsättningar där utställarna får en egen tid att disponera för att presentera sina utrustningar.

/mikael

Det som förutom 58:orna gjorde intryck på mig var ett par stora hornhögtalare i kvartsmiljonklassen (för den summan kan man ju uppgradera lägenheten ) och dom kineska stativhögtalare från Shanling (det var vad jag förstår en firma ifrån Alingsås som importerade dom), som nämnts i ett tidigare inlägg.

Det blir väldigt tydligt vad lyssningsrummet betyder för återgivningen: trots esoterisk elektronik och avancerade högtalarbyggen lät det sällan bra.

Kort sagt: man får se en massa mer eller midre konstiga saker, men hur det egentligen kan låta får man inte reda på

Mao min första och sissta Hifimässa.

Björn