Stig mäter utomhus vid vägg samt vid golv. Han har alltså två begränsningsytor vid mätning. Han kunde även utföra hörnmätning.grafpro wrote: ...Att 80-talarna är avstämda med lägre Q (mindre resonansbenägenhet) är också i hög grad känt, det är ju det vi talar om här. Att tonkurvorna inte visar någon påtaglig höjning vid resonansen har vi också konstaterat beror på att de är mätta utomhus mot vägg och därmed inte tar in rumseffekten. Därmed blev en stor del av Peters omfattande arbete i det inlägget tyvärr bortkastat.
Men jag förstår inte hur du tänker i detta avseende. Hade mätning istället gjorts i frifält som i princip alla andra gör så hade ju Sonabhögtalarna mätt med fallande frekvensgång mot basen i förhållande till andra högtalare. Andras högtalare med rak frekvensgång ekofritt skulle ju i så fall ha betydligt bumligare bas i bostadsrum.
Nja, Stigs patent på basreflex lämnades in 1953. Det jag ser som skräckexempel är högtalare som mäts ekofritt för rak frekvensgång och därefter placeras i normalstora bostadsrum. Stig gjorde tvärtemot dessa och många ville ha mer bas i Stigs högtalare än vad de hade. Efter modifikationen på OA-116 och på OA-2212 tillsammans med mina basspolar så blev basen väldigt fin. Det var tillräckligt många runtomkring som var helnöjda med basåtergivningen. Bertil Alving var en av dem. Jag pratade med honom idag angående detta. Man kan alltså dimensionera om basen och använda större konarea. Det har jag själv gjort till stor belåtenhet. Men Stig hade inte tillgång till de högtalarelement som jag idag har.grafpro wrote: Den centrala undran här, som trådens titel antyder är alltså fortfarande i dunkel. Alla böcker och artiklar sedan mer än femtio år, se exempelvis den mest citerade Dickason: Speaker Design Cookbook, betonar med skärpa att avstämning inte ska ske för att dra ut frekvenskurvan nedåt för mycket eftersom det ger ojämn och dåligt transient bas. En sådan anpassning som i OA116 framhålls som skräckexempel. Så är det också i andra böcker och så var det redan då Stig designade 70-talarna. Men det struntade han i och gjorde tvärtemot. Vedertagen teori säger också att man därmed kan beräkna en optimal låda givet ett visst element och att man inte kan avvika för mycket därifrån. Det struntade Stig i och gjorde lådor från 10 till 45 liter för ett och samma element. På 80-talet ändrade han sig helt och gjorde som alla andra.
Det jag också tycker är lite märkligt är att du ena stunden klagar på transientåtergivning för att i nästa stund nästan ifrågasätta påstådda ljudmässiga skillnader i transientåtergivning.
grafpro wrote: 1. Hur viktig är då denna transientförmåga? Hör man skillnad? Alla säger att det är jätteviktigt. Mycket lite forskning går att hitta, men åtminstone en riktig vetenskaplig artikel i JAES säger att det gör man, man hör rent av skillnad en hel oktav från den resonanta frekvensen. Om den saken vore det intressant att få veta mera. Jag ska utsätta några försökskaniner för sådana experiment.
Jag vet inte hur andra mäter. Jag har mina egna idéer. De är min företagshemlighet och jag väljer att inte gå ut med det offentligt än så länge.grafpro wrote: 2. Hur tusan mäter och visar man bra/dålig transientförmåga? Samma artikel i JAES visar några tricks, men man skulle vilja se saken klarare. Mina ocilloscopbilder visar mycket små skillnader (det gör också JAES-artikelns). Vem kan påvisa transientförmåga på ett mer ovedersägligt sätt?
Det är nu dags att du får ta dig en titt på Stigs gamla patent. Det håller rätt bra än idag. Det kanske kan ge något svar på din undran.grafpro wrote: 3. Teknikhistoriskt vore det kul att få veta mer om hur Stig tänkte på 70-talet. Det kan ju kvitta, men varför gjorde han dessa konstruktioner helt mot strömmen? Någon idé hade han väl, för det var väl inte okunnighet?






Jag rekommenderar verkligen att du tar dig tid att läsa patentet.
Jag kan nämna att det Stig berättade för mig angående den nya dimensioneringen av OA-50 och 52 var just detta fenomen att basen mellan högtalarna adderas + 6 dB medans högre frekvens adderas med +3 dB. Jag väljer dessutom att citera Svante från faktiskt. Det betyder att Stig valde att sänka basen dessa 3 dB för att ta hänsyn till detta fenomen. Detta ser jag själv som diskutabelt. Instrument som är i mitten blir bra men om de ligger åt sidorna till blir det för tunt tycker jag.
Svante wrote: I praktiken, fortfarande om ljudkällorna drivs med samma signal, så kommer basen att adderas till + 6 dB eftersom de kommer att adderas i fas pga den långa våglängden. Det går inte att få till så stor löptidsskillnad att den ger en väsentlig fasskillnad.
I diskanten, däremot, och sett som medelvärde över ett frekvensband, kommer de att addera till + 3 dB. Vissa frekvenser kommer att hamna i fas, andra helt ur fas, och ytterligare några (de flesta) någonstans däremellan. Det är knappast meningsfullt att prata om något annat än just ett sådant medelvärde i diskanten i den vanliga hifisituationen. Schröder satte en gräns som är besläktad med det där.
Lustigt nog ger medelvärdesbildandet över ett frekvensband samma resultat som om källorna är okorrellerade (+ 3 dB) och kanske är det en anledning att man blandar ihop fallen?
Olika fabrikanter har olika policy vad gäller ”intellectual property”. Om det ligger mycket eget arbete i IÖs element åt Carlssonstiftelsen så kanske han inte vill offentliggöra detta. I larsens fall kan det röra sig om standardelement och då finns data på nätet.grafpro wrote: 4. Som jämförelsematerial är det spännande att se moderna efterföljares konstruktioner i svart på vitt. Larsen/Eriksson håller inte på med något hemlighetsmakeri och dimridåer, deras konstruktioner kan man simulera och jämföra, vilket jag ju också gjort här. Men det gör Öhman, gång på gång har jag bett honom visa motsvarande data för exempelvis OA5MMX - inte ett knyst till svar. Inga data på några av hans element heller.
grafpro wrote: Så, Peter, vi är mycket nyfikna på T/S och avstämning/anpassning i ägget och mer om hur du kompromissat frekvensgång kontra transientförmåga där. Allra intressantast vore förstås om du kör en simulering i Basta precis som jag gjort så kan man jämföra.
Jag gör simuleringar i basta. Än så länge hade jag inte tänkt delge någon information på äggen och dess dimensionering och inte heller på Bremenelementen. När Bremen HD3D-12 väl finns i handeln så är saken annorlunda. Du får ge dig till tåls lite. Det finns i alla fall ingen som klagar på dålig transientåtergivning i äggen.
MvH
Peter







