Jag var där och på föredraget, Glenn-check rutiga byxor, grå tröja med gröna1
/röda ruto på framsidan. Dock ingen namnskylt, trodde att mässledning tillhanda höll sådana. Från frankrike till Sollentuna. Hörde OA-58. Jag är inte övertygad i något avseende. Återkommer i ämnet. Pratade med I Ohlsson oxå.
Tyckte rent allmänt att ljudet var bättre på denna mässa än förra årets Sheraton. Bland annat var det inte lika mycket vass diskant överallt.
Lyssnade enbart på OA-58´or, de lät å andra sidan mycket trevligt. Kanske inte så mycket tryck och detaljer, men å andra sidan mycket rumsliga, lättlyssnade och allmänt behagliga. Speciellt med tanke på prislappen.
Kirksaeter hade även de några hyggligt bra högtalare. Det fanns dock några bottennapp, trots en trevlig dansk presentatör lät det inte roligt i Cyrus-rummet. Grabbarna som totat ihop en stereo-högtalare i ett kabinett (med någon form av skillnadssignalsbehandling av stereosignalen) skulle behöva jobba några år till på sitt koncept. Tafflig presentation dessutom. Bland annat hävdade man en bred stereopresentation, men de enda lyssningsplatserna bestod av två stolar placerade i mitten efter varandra!
Efter att ha lyssnat på Totem och andra övertygande högtalare var jag väldigt orolig att mina gamla carlsson skulle kännas konstiga, grötiga, otydliga, gamla o.s.v.
Men när vi anlände till Roland Storm efter mässan och jag först fick höra ett par renoverade 166 och ett par nästan halvt renoverade 116 så kändes allt helt rätt.
-Det är såhär det ska låta, det är såhär musik ska spelas upp!
Det är bra häftigt när man väl fastnat för Carlssonljudet, jag kommer nog aldrig lägga pengar på nån annan högtalare.