Men, nånstans där mitt i skruvandet kom tanken om det inte går att göra lite till. Är inte ljudet kanske lite väl markerat runt röstfrekvenserna? Och högsta diskanten, nog rullar den av lite för snabbt? Desutom kan man alltid fundera på inre basportar, nya terminaler och annat smått och gott. Fick lite turbouppgradering i tankarna. 8)
Jag började nerifrån, med terminalerna i det här fallet. Nya infällda terminaler införskaffades, gulpläterade och fina. Jag tog dom som var ett nummer större, fingrarna är inte baby-små längre. Håltagningen i bottenplattorna gick bra, men kör man för fort med maskin i plasten så smälter den och geggar ihop ordentligt. Lugnt och fint får det vara. Terminalerna fick en dämplimmad skiva på insidan, jag gillar inte (o-) ljudet när man knackar på dom. Fästet för den gamla anslutningen togs bort. Se upp med gjutmästarbostäder där, täta eventuellt.

Den gamla internkabeln som hänger i basröret ratades och en ny flätades av sex entrådiga separat isolerade kardeler på 0.5mm. Med de nya terminalerna behövde inget längre hänga i basröret och störa luftströmmen. Den nya flätade kabeln drogs rakt upp under baselementet och veks sedan ut mot filtersidan.

Basröret ja. På det sitter nu en basport även på insidan. Porten är en färdigköpt av plast, men något modifierad från original. Basröret har även kapats något för att kompensera för portens inverkan, och sedan lite till för att höja basen något som anpassning till övriga modifieringar, kommer till dessa senare i texten. Totalt är avstämningen höjd cirka 2Hz.

Baselementen är nya B65 med gummikanter, inget särskilt har gjorts med dem. Basfiltret är däremot ändrat lite. Spolen har grövre tråd och induktansen är något justerad. Spolen, tillsammans med en ny 10uF kondensator av hög kvalitet, är monterade direkt på baselementets magnet. Detta delvis för att det blir trångt i filterutrymmet med alla andra komponenter, spolen är också rätt stor.

Filtret är på diskantsidan försett med ny spole och kondensator enligt CP's beskrivning. Det nya filtret tar ner puckeln vid runt 5kHz och ger en jämnare diskant. Filterkortet används inte längre utan komponenterna är "hardwired" direkt på baffelns undersida. Där sitter också en del nytillkommna komponenter som används vid finliret i uppgraderingen.

Kommen så här långt med OA-12'an återstår endast handpåläggningen. Det är finliret som är kvar, men det är inga större justeringar det handlar om, delar av dB som är justerade här och där. Det jag har tittat lite mer på är basresponsen mellan 40 och 100Hz, basrörsresonansen vid knappa 600Hz, markeringen vid 500 - 1000Hz, diskantfallet uppåt på CT62 samt sist den lilla diskantresonansen vid runt 16kHz.
Kort beskrivet har jag gjort följande.
Basresponsen är ändrad så att det är nån halv dB högre nivå längst ned.
Basrörsresonansen är något bortdämpad, den är ca sex dB lägre än ursprungligen.
Nivån vid 500 - 1000Hz är sänkt något med hjälp av en mild baffelkorrektion.
Diskantfallet är uträtat med runt en dB vid 10kHz och uppåt.
Diskantresonansen vid 16kHz är dämpad. Svår att både mäta och höra, men det är ändå irriterande att den finns där.

Slutligen är förhållandet mellan direktljud och reflekterat ljud ändrat från 50/50 till 66/33 procent. Detta har jag åstadkommit genom att montera en extra diskant riktad framåt. I själva verket är detta en förutsättning för det andra finliret jag gjort, men jag ville spara bilden till slutet av inlägget. Högtalaren är nu inte längre en OA-12 utan en OA-13.

Tja, det var väl allt. Nu måste dom spelas in ordentligt, dom är bara körda några timmar än. Den lilla OA-13 är redan enligt min biasade mening imponerande bra. Den spelar rent och fint, men också med ordentligt bett när så påkallas av musiken. Ett nöje att lyssna på, och ett nöje att arbeta med. Nu väntar transport till lyssningsrummet. En turbotrimmad OA13 måste självklart fraktas med en viss stil och elegans, här duger bara det bästa.







