Renovera & Uppgradera

De flesta Carlssonmodeller är rena drömmen att renovera. Det mesta är så välbyggt och materialvalen ofta förstklassiga. Var och en av modellerna har naturligtvis sina egenheter vilka avhandlas under vardera modellrubrik på huvudsidan.
Men en del renoveringstips gäller för alla modeller eller hela serier:

Höljen/Kabinett
Bredbandselement
Bafflar/Översidor
Mellanregister/Basar
Diskantelement
Att skruva isär
Gummidetaljer
Internkablage
Terminaler
Tonbyglar
Kondensatorerna
Spolar
Fötter/Hjul

HÖLJEN/KABINETT
Börja alltid en renovering av Carlssonhögtalare med att tvätta av höljena noggrant. Dammsug hela högtalarna utifrån och in, använd extra mjuk borste på elementkonerna och nudda mest bara. Ta av gallren och tvätta dem och höljena separat. Använd milt diskmedel eller såpa första omgången. Behövs starkare saker brukar jag fortsätta med T-Röd. Därefter låter jag höljena torka. Gallren sköljer jag till sist av med varmt vatten och låter torka.

Hjälper inte denna första rengöring kan man tvingas ta till lacknafta (miljövarianten).

Till toppen…

FANERADE HÖLJEN
På fanerade kabinett gör lacknafta att träfibrerna reser sig. De behöver därför slipas ner försiktigt efteråt med t ex nollans papper. Färgstänk o dyl skrapas bort försiktigt med slö kniv i träfibrernas riktning. Mindre skador i faneret kan man fylla i med tuschpenna i rätt kulör. Större skador kan man behöva lägga i plastiskt trä och därefter färga in.

INOLJNING AV FANÉR
Vanliga smårepor brukar fyllas igen vid nästa steg: Då ska faneret behandlas med träolja i mycket tunna lager, max tre gånger med minst ett dygn emellan varje, gärna mer. Använd bara trasa, aldrig pensel. Torka alltid av överflödig olja direkt. Torka också av faneret igen efter en timme eller så.

Bästa effekt och inträngning ger äkta träolja blandad av en del kallpressad linolja och en del vegetabilisk terpentin (stark lukt, vädra eller håll till utomhus). Mellan inoljningsvarven renoverar du de övriga delarna av högtalarna.
Går inte faneret att rädda finns det en sista lösning som kan bli väldigt snygg: Jag målar faneret med utspädd vattenlöslig svart halvmatt täckfärg, och vips har högtalarna ändrat originalfärg – till svart ask!

LACKADE HÖLJEN
Lackade höljen rengörs som ovan. Men är de skadade är de ofta svårare än fanerade att få snygga. Ibland återstår bara omlackning. Men försök först t ex med rengöringsmedel för billack. Finns skador i lacken ska kanterna runt skadan slipas ner. Sedan fyller du i med bättringsfärg i rätt kulör. Undvik tusch som på lackade ytor har en tendens att med avvikande färg träda fram tydligt i åratal efteråt.
Efter lyckad lackbättring kan bilvax göra susen. En annan enkel billig metod att få fram lyster i lackade ytor är miljövänlig möbelolja, typ paraffinolja.

Till toppen…

ÖVERSIDORNA/BAFFLARNA
Bafflarna (där elementen sitter) är naturligtvis ytterst känsliga och själva elementmembranen tål knappt såpvatten. Men är elementen inte bara dammiga utan även kladdiga kan det vara nödvändigt med en tunn fin dusch av såp- eller diskmedelsvatten – bara så att konpappen mörknar till. Torka sedan ytterst försiktigt – helst med tops eller med en liten mjuk fiberduk. Men försiktigt! Är elementen bara dammiga räcker det med dammsugning. OBS! Dammsug bara med allra lägsta sugkraft och den mjukaste dammsugarborsten! Ett perforerat diskantelement är ett förstört.

Till toppen…

8-TUMS BREDBANDSELEMENTEN 9710
Det berömda bredbandselementet Philips 9710 går igen i samtliga Carlssonhögtalare från 50- och 60-talen och även i 70-talets Typ II-versioner av OA-4/5/6. 9710 är med sin påkostade och lågdistorterande AlNiCo-magnet ett stryktåligt och för sin tid ytterligt välljudande element, som dock låter bäst vänt uppåt eller på annat sätt bort från lyssningsplatsen. Annars kan det bli väl påträngande.

9710 fanns i i två grundversioner, 9710M som var ett 8 ohmselement och så det fantastiska och idag djupt åtråvärda 800-ohmsvarianten 9710AM som satt i Kolboxen, Popboxen (versionen med förstärkare) och i OA-6 Typ I.
För bild på elementet, se: 9710

9710-elementens främsta svaghet är kantupphängningen som efter kanske tre decenniers lyssnande ofta är slut. Elementet måste då konas om eller kasseras. Men är upphängningen fortfarande någorlunda spänstig kan man hjälpa elementet leva vidare med ganska enkla medel.

LÖSTAGNING 9710
Gör så här: Börja med att skruva ut elementet ur högtalaren. OBS! Vidrör absolut inte de tre yttre skruvar med större skallar som sitter strax utanför elementringen i baffeln. Dessa är fabriksjusterade för att via en inre dämpkorg ge den enskilda högtalaren korrekt bas- och transientåtergivning! Lossa bara de 4 mindre skruvar som sitter i korgringen i elemntkantringen och löper genom plåt/gummibeslag ner i lådan. Och OBS! Håll hårt i skruvmejseln med båda händerna, det räcker att man slinter en gång så kan elementet bli perforerat och därmed förstört!

Lyft försiktigt elementet ur lådan, ha gärna dammsigaren framme för det yr gärna byggull, och klipp eller löd försiktigt bort kablarna efter att plus/minus märkts upp ordentligt (röd alternativt blå kabel är plus, svart eller grå minus). Ställ därefter elementet upp och ner på en helt plan yta.
Knyt upp tygknutarna bakpå magneten, ta av textilpåsen, tvätta den och häng på tork.

RENGÖRING 9710
Dammsug ytterst försiktigt elementet runt om med mjukaste borsten. Varligt! Var ytterligt försiktig med pappkonens veckade upphängning. Just här är 9710 alldeles särskilt känsligt för åverkan. Om man håller elementet mot en lampa är pappen så tunn vid vecken att man kan se genom den som genom en slöja.

Pensla bort dammet från konen med en mjukbredare pensel som matar dammsugaren. Ta en fjäderpenna eller annan mycket tunn men mjuk lång pryl och pilla försiktigt loss allt det damm som samlats nere i konen mellan diskanttratten och den stora konen. Varligt! Låt dammet successivt sugas in i dammsugaren.

Om elementet är kladdigt kan det därefter behöva rengöras med ett litet milt fint duschmoln av såp- eller diskmedelsvatten varefter konen torkas ytterst försiktigt med en mikrofiberduk och med tops längt ner. Men undvik helst denna del om det inte är nödvändigt.
Nu är elementet klart för inspektion.

INSPEKTION 9710
Är kanterna spruckna? Ett sätt att rädda sprickorna är att limma på små bitar av ytterst tunt japanskt rispapper från undersidan. Detta måste göras med ett lim som är mjukt och böljigt även i torkat tillstånd och som ska läggas på mycket tunt. Exempel på sådana lim är vissa vattenlösliga universallim.

Mät upp resistansen. Den ska på en enkel multimeter vara 5-6 ohm på detta 8 ohms element (och ca 630 ohm på det högohmiga 9710M). Känn på upphängningen med två händers försiktiga fingrar. (OBS! Ta aldrig vid den veckade kantupphängningen – den brister!). Är upphängningen spänstig och ger motstånd? Då går elementet att använda igen efter modifiering. Är konen sladdrig och lättrörlig behöver elementet konas om, eller måste kastas i elektronikåtervinningen.

KANT-COATINGMETODEN 9710
Spänstiga element utan större kantsprickor räddas till eftervärlden så här:
Skaffa högtalarcoating av den kletiga, vattenlösliga sorten som aldrig riktigt torkar (CarlssonPlanet har lite sådan coating hemma och kan utföra behandlingen mot ersättning).

På forumet rekommenderas ibland cykelsolution för detta – alltså sånt som man lagar cykeldäck med – men våra tester på CarlssonPlanet visar att solutionen kan absorberas även ner på själva pappkonen, dels ofta saknar den bestående kletighet och tätande massa som krävs för att elementet ska förbli lufttätt och smidigt över tid. Gummimjölk är en annan möjlighet, hittas där teater spelas/teaterprylar säljs.

COATING-INSTRUKTION
Med en bra coating till hands, gör så har:
Leta reda på en verkligt mjuk och fin liten pensel med ganska korta strån. Pensla med yttersta försiktighet tunt, tunt med coating runt hela den veckade yttre delen av högtalarkonen ända utifrån från korkkanten in till konens översta krön, så att varje liten mikrometer av denna veckade ring täcks.

Kontrollera noga, noga efter slutförd behandling att det inte ens finns nålspets-stora hål kvar någonstans i kantringen. Detta görs genom att hålla upp elementet mot en stark lampa och titta underifrån medan elementet snurras runt. Det kommer fortfarande att lysa svagt genom vecken, men det får inte lysa rent ljus genom minsta hål, bara ett beslöjat.
Coatingen ska om den är rätt anlagd – riktigt tunt och fint – täcka minsta spricka och hål i pappen. För tjock coating gör att konen blir för tung och elementets återgivning försämras.

Sedan coatingen sugits in bör pappen hålla sig smidig och slutar spricka för överskådlig tid. Den som t ex sett ett par 10-tums OA-6 Typ I-basar från 60-talet med fortfarande kletig kantring vet vad jag menar.

Nu är 9710-elementet förhoppningsvis räddat och man kan också lätt konstatera att coatingen har flera fördelar. Inte minst gör kletigheten att spindelupphängningen får hjälp, så att konen fint och lite segt rör sig upp och ner i magnetgapet som den ska och en gång gjorde som ny.

MONTERA SKUMKANT
En sista desperat lösning för att rädda en 9710 med helt trasig kantring men bra spindel-upphängning är att montera ny 8-tums skumkant. Det har jag gjort på ett par OA-6 Typ II-basar med utmärkt resultat. Men det är ett grannlaga och svårt jobb då det är mycket avancerat att centrera 9710 – det går nämligen inte att skära bort dammkåpan som på nyare element.

SKUMKANTSMONTERING 9710
Gör så här vid montering av 8-tums skumkanter på 9710-element:
Klipp ytterst försiktigt bort de gamla trasiga veckade kantringen med en t ex liten nagelsax. Men OBS! Se till att spara ca 1 cm av den gamla pappkanten i varje väderstreck – eller mer – för att behålla elementets centrering när den nya kanten limmas på. Dessa små kant-bitar kan efter härdningen försiktigt klippas bort underifrån. Limma fast kanten som först ska mjukas upp av dina händers värme. Använd vattenlösligt universallim.
Den som känner sig osäker – Kontakta CarlssonPlanet

2020-TALETS FANTASTISKA ERSÄTTARE OBI F87

För den som verkligen vill låta sina gamla Sonabhögtalare med bredbandselement från 60- och tidigt 70-tal blomma ut och göras hållbara i decennier vill vi reservationslöst rekommendera byte till de inom Stiftelsen Stig Carlsson särskilt nyframtagna bredbandselementen Obi F87.

De nya bredbandarna tillför en renhet i klangen, en dynamik och förmåga till höga volymer och en basåtergivning som på samtliga punkter slår de gamla fina ursprungliga Philips 9710, utan att alls förändra hur musiken sprids i rummet eller på något annat sätt bryta mot Stig Carlssons konstruktions- och ljudåtergivningsideal. Allt blir bara ännu bättre!
HiFiKit.se har som på övrigt Carlssonmaterial agenturen även Obi F87

MONTERING AV OBI F87
De nya ersättningselementen för 9710 är mycket lätta att montera. Inga filterförändringar behövs om de gamla Peerlessdiskanterna MT20 behålls, och det räcker egentligen bara med att  borra nya hål för F87 och skruva dit. Men några viktiga tips vill vi ge:

1. Efter att 9710 skruvats loss ur högtalaren, se till att ta bort den ursprungliga dämpkorgen som sitter under alla 9710:or på Sonabs tidiga modeller. Det görs genom att skruva ur även de tre större skruvar som sitter i baffeln utanför de smalare skruvarna till 9710 och lirka upp korgen ur elementhålen, de är antingen i plast eller metall. Glasullen som ligger i korgarna kan däremot med fördel läggas tillbaka i lådan.

2. För perfekt och djupast basåtergivning med nya Obi F87 rekommenderar vi att hela baffeln skruvas loss, så att innanmätet blir fullt åtkomligt. Kontrollera därefter att glasullen inte är placerad så den täcker någon av de båda basreflexhålen i kabinettets botten. Se till att arbeta med långa handskar för att undvika kliandet efter i huder.

3. Montera ytterligare ett lager glasull i lådan – eller motsvarande dämpmaterial särskilt framtaget för högtalarmontering – t ex hos HiFiKit.se. Dämpullen ska nå upp till magneten på F87, men inte högre än så.

4. Kontrollera slutligen innan F87 monteras att dämplisten runt lådöppningen är helt tät och elastiskt. Om inte, skaffa ny på t ex HiFiKit.se

Till toppen…

6,5-TUMS BAS- OCH MELLANREGISTERELEMENTEN
Alla 6,5-tums basar och mellanregister (Peerless SC165) på 70-talsmodellerna OD-11/OA-12/14/116/2212 är idag trasiga – även om man kanske inte upptäcker det förrän man vidrör skumkanterna. De åldrade kanterna har torkat till fnöske och ger därför inte konen och bobinen nödvändigt stöd i talspolen.

SPELA ABSOLUT INTE MED SÅDANA GAMLA ELEMENT!
Om man då ändå är dum nog att spela med högtalaren riskerar man två saker:

1. Högtalarelementet överhettas och talspolen bränner fast i magnetgapet varefter elementet är skrot och inte ens går att renovera.
2. Förstärkaren brinner upp! Jag har träffat en rad ledsna Carlssonägare som envisats att spela med sina 6,5-tumselement trots trasiga sumkanter och förstört i vissa fall mycket dyra förstärkare. Gör inte det!

Problemet med ruttna skumkanter löses genom att låta seriöst kunnig person renovera originalelementen eller köpa nya, de heter då Carlsson B65-oa.

SONABS DUBBLA SERIER AV BASEN SC165 
OBS! Det finns numera inte mindre än 8 olika serier av SC165, detta Stig Carlssons fantastiska idag över trettio år gamla 6,5-tums baselement.
Till att börja med fanns två olika sorters Sonab originalelement från 70-talet, serie 1 och serie 2, samtliga märkta med ”Sonab” på dammkåpan av grå papp.

Ibland sitter ett av varje sort i samma högtalarpar, det ena med en hästskomonterad AlNiCo-magnet (serie 1), det andra ett med vanlig platt ferritmagnet (serie 2). Jag har dock trots noggranna lyssningsjämförelser inte kunnat höra ljudskillnad mellan de här båda serierna. Sonabfabriken tycks ha resonerat på samma sätt eftersom man alltså ofta blandade serierna i samma par.

RÄDDA GAMLA SC165-BASAR
Den billigaste lösningen för att rädda dessa Peerless 6,5-tumsbasar är att byta skumkanter. Detta är dock mycket svårt att göra korrekt på dessa element då slaglängden är mycket stor, talspolegapen extremt trånga och det därför är enormt noggrant med centreringen om elementet inte ska dista efteråt. Även svagaste distorsion förstör möjligheten till transparent ljudåtergivning.

Kontakta helst CarlssonPlanet, vi har räddat tusentals basar genom åren och kan med garanti hjälpa till vid omkantningsbehov: CarlssonPlanet!

Om Sonabs originalelementen redan är bytta, kolla då att de verkligen är bytta till nyare Peerless SC165 originalelement. Det ska då sitta en blåvit originaletikett på baksidan med beteckningen SC165 (eller vid renovering gjord senare än våren 2005 en vit etikett med beteckningen Carlsson B65-oa eller W65-oa, alternativt B65-oa II, III eller IV för de senare versionerna).

SC165 SERIE 3 I CARLSSON OA-50
På 1980-talet kom så en tredje serie av SC165. Den tillverkades för nya märket Carlsson saknade därför Sonab-stämpel, hade fortfarande skumkant, men mjuk dammkåpa och var något förbättrad främst vad gäller distorsionen, främst tack vare en ny kortslutningsring. SC165 serie 3 monterades enbart i en modell, Carlsson OA-50, och såldes i begränsad del som uppgraderingselement till 70-talets Sonabmodeller.
För att rädda dessa element med brustna skumkanter gäller samma som för serie 1 och 2 ovan. Finns ej till salu idag som nya, istället rekommenderas Carlsson B65-oa IV

SC165 SERIE 4 I CARLSSON OA-50.2
På 90-talet kom så den fjärde serien av SC165, främst framtagen för att sitta i den uppgraderade modellen Carlsson OA-50.2. Den främsta skillnaden nu var att skumkanten hade bytts mot en mer åldersbeständig gummikant. Denna Peerless SC 165 (serie 4, Cat.No 831881) passar även som bas/mellanregister till Sonabs 70-talsserie.

Tack vare gummikanten har vi hittills inte behövt renovera något enda ex av serie 4 – den är alltså åldersbeständig på ett annat sätt. (Tyvärr går det dock inte att sätta gummikant på de tidigare serierna, då förlorar de stora delar av sin kapacitet, får fel värden och låter bläh).
Säljs inte längre som ny, istället rekommenderas Carlsson B65-oa IV

SERIE 5 – ERSÄTTNINGSELEMENTET CARLSSON B65-oa
På 2000-talet ersattes SC165 serie 4 av ett ännu bättre serie 5-element med helt nytt namn. Det var Stiftelsen Stig Carlsson som under 2004 tog fram nya Carlsson 6,5-tumsbasar/mellanregister till alla Sonab- och Carlssonhögtalare, d.v.s. av såväl 8 ohm som 5,3 och 16 ohm. Dessa nya ytterligare förbättrade basar hette Carlsson B65-oa (W65-oa när det gäller 5,3 ohms).
Ingen av varianterna finns idag som ny, istället rekommendera Carlsson B65-oa IV

CARLSSON B65-oa SERIE 6-8 

I jan-07 lanserades den första uppgraderingen av Carlsson B65-oa-elementet, serie 6. Det hette Carlsson B65-oa II och var försetts med ytterligare förbättrade egenskaper, även denna gång utvecklat inom SSC. Bl. a har en liten puckel vid 2500 Hz slipats bort och elementen har hörbart förbättrad baskapacitet. Forumanvändarna var lyriska över ljudet, och vi rekommenderade starkt en uppgradering.

Sedan följde ytterligare två uppgraderingar av B65-oa. Idag har denna klassiska 6,5-tumsbas nu sålts i totalt 8 olika serier. Elementet är fortfarande mycket populärt bland Carlssonfantaster och en verklig storsäljare för HiFi Kit där flera av serierna ibland varit helt slutsålda. Idag 2021, heter den senaste versionen B65-oa IV, och säljs både i 8- och 5,3-ohmsversion. Bästa versionen hittills!

CARLSSONS FÖRSTA 7-TUMSBASAR 8542/8545
När det gäller 80-talsmodellerna Carlsson OA-51 och OA-52 är baselementen (Scan Speak 18W/8542) numera åldrade och dess ursprungliga skumkanter har givit upp och bör bytas. Orsaken är att talspolen då inte längre har stöd i sitt gap och kan bränna fast vilket också kan knäcka förstärkaren. Spela alltså inte på gamla OA-51 eller -52 med originalbasar! Alternativt kan hela elementet bytas till den nya versionen med pappkon och gummikant, Classic ScanSpeak 8542

Den gamla fina pappkonsbaserade 8542-basen ger ett luftigt och snabbt ljud som särskilt tilltalar er redaktör, och vi har tagit fram en metod för att återställa elementet till sitt ursprungliga välljud med nya skumkanter. Om intresse finns för sådan renovering, kontakta CarlssonPlanet

I Carlssonmärkets 90-talsmodeller, de uppgraderade OA-51.2 och OA-52.2 satt en vidareutveckling av ScanSpeak 8542. Dess fullständiga namn är Scan Speak 18W/8545 och till skillnad mot 8542 är försedd med åldersbeständig gummikant och koner av droppat kolfiber.
Se vidare info på: Scan-Speak 8545

CARLSSONS 7-TUMSBAS FÖR 2020-TALET
Men för den som verkligen vill ha det allra bästa ur sina älskade gamla Carlsson OA-51 eller OA-52 finns sedan 2020 ett fullständigt enastående alternativ. Den är den helt nyframtagna 7-tumsbasen Carlsson B70-oa, som visserligen är dyrare än ScanSpeakvarianterna men levererar en renhet och ett basdjup som har förmåga att knocka  även den mest rutinerade Carlssonfantast. Själv har er redaktör aldrig haft ett så fint basljud i hemmet som med dessa basar monterade i ett par gamla OA-51. De säljs endast av HiFiKit.se och kan beställas här

Desaa nya vidunder finns också i kompletta uppgraderingskit med den fantastiska nya domediskanten Obi T12-oa samt nyframtagna specialfilter.

Här hittar du uppgraderingskitet för OA-51
Och här är uppgraderingskitet för OA-52

KONTROLLERA ELEMENTEN:
Mät alltid först upp alla element med ohm-mätare innan renovering, för att kontrollera om de är OK. Tänk då på att åtminstone ena kabeln först måste lödas loss. Elementen ska på en enkel multimätare ge samma ohmtal som de är specade till, minus kanske 10-20%. Då är elementet OK och är värt att satsa på. Annars är det bara att kassera.
Renoverade originalelement kan ibland köpas från CarlssonPlanet. Vi kan också renovera mot beställning, men räkna då med viss leveranstid – det är en hobby! Kontakta oss här

Till toppen…

SONABS FÖRSTA KONDISKANTER MT20
Peerless kondiskanter MT20 HFC brukar vara någorlunda hela än idag på SONABS 50-, 60- och 70-talsserier. Det billigaste blir därför att behålla originalelementen, som dock inte längre kan betecknas som verkligt välljudande. De var de bästa på sin tid, men har jämfört med dagens bästa diskanter ofta en svagt svischande distorsion där varje transient liksom följs av en liten svallvåg eller svans av ett svagt pipande, tutande fräs som riktiga guldöron kan reagera på.

Är högtalarna hårt spelade kan MT20 låta illa. Och ibland är de helt tysta, vilket du enklast avgör genom att försiktigt lyssna till vart och ett av elementen genom t ex ett affischrör medan du spelar diskantrik musik eller vitt brus.
Ska originalelementen ändå behållas – kolla då först med ohmmätare att de är OK. De ska då ge samma resistans som de är specade till minus kanske 10-20% (men detta kräver att minst ena kabeln först löds bort).

SONABS KONDISKANTER MT24
De lite större och bättre Peerless kondiskanterna MT24 HFC kom på 70-talet och känns igen på sina rundade hörn och skyddsnät av grå plastväv i en svart plastram. Dessa satt som originalelement på Sonab OA-2212 och de flesta OA-116 och lät bättre än MT20 HFC redan som nya. MT24 HFC är också mindre åldringsbenägna och kan därför låta riktigt bra än idag, inte minst på OA-2212 där diskantelementen är så många att de ofta nästan inte åldrats alls, trots att det snart är trettio år sedan de monterades! På vanliga hemhögtalare är alltså MT24 nästan bara inspelade idag, medan de på proffsanvända och hårt spelade OA-2212 ofta är trötta och bör sannolikt bytas.

RENGÖRING SONABS KONDISKANTER
Pappkonerna på MT20 HFC brukar vara rejält dammiga och ibland kladdiga. Själva elementmembranen tål knappt ens såpvatten. Men är de även kladdiga kan det vara nödvändigt med en tunn fin dusch av såp- eller diskmedelsvatten – bara så att konpappen mörknar till. Torka sedan ytterst försiktigt – helst med tops eller med en liten mjuk fiberduk. Men försiktigt!

Är elementen bara dammiga räcker det med dammsugning. OBS! Dammsug bara med lägsta sugkraft och allra mjukaste dammsugarborsten! Ett perforerat diskantelement är ett förstört.
När det gäller de större MT24 HFC är rengöring enklare: Dammsug dammskydden först och fukttorka efteråt med en urvriden trasa såp- eller diskmedelsvatten. Klart!

KANTLIMMA SONABS KONDISKANTER
Det finns också ett enkelt och väl fungerande tips som ofta kan åtgärda det ibland lite fräna ljudet från gamla MT20 (och MT24), nämligen coating av kanterna/kantlimning:
Här följer en full instruktion för hur detta kan göras:

1. Pilla försiktigt bort diskanternas tygskydd (pilla upp tyget i två av hörnen och dra sedan av tyget) utan att vidröra konerna.
2. Dammsug sedan – försiktigt! – konerna med en mycket mjuk dammsugarborste och nudda/torka därefter ytterst försiktigt av konerna med tops eller en mjuk fuktad fibertrasa.
3. Ta sedan ett vattenlösligt universallim med smal spets (helst Cascos gröna tub med röd kork) och lägg försiktigt en smal sträng i vecket/upphängningen som går runt om hela konen.
4. Ta ett varmt litet finger och dra längs med hela limsträngen runt om så limmet fyller ut botten på vecket jämnt och fint runt om.
5. Låt torka (limmet lämnar en färglös ring runt konen)

Nu är de mikroskopiska läckorna i kantupphängningen som ofta finnas på äldre lite hårdkörda MT20-diskanter tätade. Dessutom har behandlingen stöttat upp kanterna. Med lite tur försvinner nu hårdheten/fränheten i diskantåtergivningen.

Om det fräna ljudet kvarstår kan det också bero på ett annat åldringsfel: att talspolens lim smält ner så pass att distorsion uppstår när talspolen rör sig. I så fall bör diskanterna bytas till andra i bättre skick. (Vi har ibland sådana hemma på CP)

NYA KONDISKANTER OBI T22-oa – ERSÄTTAREN
Den som faktiskt vill ha verkligt välljud ur sina äldre Carlssonhögtalare byter ut alla kondiskanter mot det nya utomordentliga 2-tums konelement Obi T22-oa som säljs av www.HiFiKit.se . Denna oljedämpade och neodyniumdrivna diskant har konstruerats av ljudgurun Ingvar Öhman med särskild inriktning på Carlssonhögtalare och rekommenderas inte bara av oss på CarlssonPlanet utan också av Stiftelsen Stig Carlsson.

T22-oa finns bara i 8 ohm, så vid användning i OA-12 samt som diffuseringselement i OA-116 och OA-2212 krävs att vardera diskant förses med ett motstånd på 8,2 ohm på plusingången. Se mer på T22-oa

FÖRDELAR OBI T22-oa
Att byta till Obi T22-oa innebär stora fördelar. De får plats under näten på (nästan) alla gamla Carlssonhögtalare (på OA-12 höjs gallret några mm) och har en egen färdigvinklad fot med skruvhål som gör att lutningen blir rätt från start. De har ett utsökt rent och rundstrålande ljud som i en märklig metamorfos förvandlar gamla Carlssonhögtalare till nästan läskigt verklighetstrogna musikförmedlare (förutsatt att även basarna har bytts).

Vi rekommenderar dock att T22 även limmas vid skruvning mot bafflarna och förses med en dämplist upptill mot gallret för att undvika missljud vid höga ljudtryck. Dessutom behöver gallren höjas något för att T22 ska få plats på vissa modeller. Det sker enklast genom att man lägger lite kabel eller neoprensnöre i de utfasade skårorna för gallren.

OBS! Byte till T22-oa kräver också att originalfiltren byggs om. Ritningar för detta finns på HifiKits hemsida här:

OD-11-MONTERING:
På en 70-talsmodell är diskantmonteringen annorlunda. Det är OD-11 där den enda diskanten sitter som inskjuten på en liten platå ovanför det lutande baselementet. Gör så här: För att här få plats med den nya T22-diskanten måste man karva ut skåror på båda sidor av platån (ABS-plasten är relativt tjock, men se upp så det inte går hål!).

Ett läsartips som vi anammat är följande metod:
Man hettar upp en plåtbit med samma bredd som T22:s frontplatta på spisplatta. Ta sedan plåtbiten med grytlapp och skjut in den i rätt höjd på OD-11-platån. Plasten smälter fint men illaluktande (vädra!) och vips har man perfekta skåror att limma den nya diskanten i.
Ett annat tips är att helt enkelt köra med lödkolven, lägg lödstaven mot platårsidorna tills skårorna bildats – enkelt och snabbt, men lika illaluktande…

Därefter täpper man igen de gamla skruvhålen med lim eller dylikt så att lådan hålls tät. Sedan limmas diskanten på plats med t ex PL200.

Vill man ha extra säker montering borrar man två hål längst in i vecken där platån möter väggen. De gamla skruvarna är dock för korta för att nå ner från konkanterna. Man behöver två lite längre skruvar för att fästa de nya diskanterna här. En klick starkt lim, t ex PL200/400 på platån hjälper till att hålla diskantmagneten stadigare fast.
Se också här till att originalelementets lutning behålls. Passa på att byta diskantkablarna till nya enkarderliga. Men glöm inte att täta genomföringshålen ordentligt med tätmassa, PL-lim eller dylikt.
Sätt tillbaka gallret, sitt tillbaka – och njut!

Till toppen…

SKRUVA ISÄR
Att öppna en Carlssonhögtalare tar tid. Det är en himla massa långa skruvar främst i 70-talsserien vilket naturligtvis bidrar till de stabila konstruktionernas välljud. Men det bra om man har rätt sorts kryssmejsel, helst en automatisk, så man slipper slinta och förstöra något. Håll i mejseln med båda händerna!

60-TALSMODELLER:
När det gäller 60-talsserierna kan man med otur ha fått tag på ett par OA-4, OA-5 eller OA-6 som inte går att skruva isär. Bafflarna var i vissa mindre serier limmade vilket gör att man antingen tvingas såga upp kabinetten för att komma åt filtren (OA-4/OA-5) eller i fallet med OA-6 Typ II hålla på och rota via baselementhålet på undersidan. Ett fasansfullt arbete kan jag intyga! (Jag är nog den enda person i världen som frivilligt renoverat tre jättetrasiga limmade par OA-6 typ II. Och jag gör aldrig om det)

När det gäller rördrivna Sonab OA-6 Typ I kommer man dock åt diskantfiltren ganska lätt då de är monterade i mellanregisterkammaren.

70-TALSSERIEN:
Modellerna OA-12 och OA-14 går bara att öppna från ovansidan:
Skruva loss alla skruvar som sitter i plastbaffeln längs med lådsidorna och lägg dessa i en burk med lite olja för rostskydd. Se till att även de båda skruvarna i mitten på OA-12/14 framför baselementet också tas bort. Ta därefter att kraftigt tag runt den kraftiga stödpinnen mellan diskanterna och vicka och dra loss baffeln. Försiktigt! Lossa ingånde kablage från filtret så inte lödtungorna brister.

Modellen Sonab OD-11 öppnas som ovan men här måste man även ta bort två långa skruvar i bottenplattan där den interna baffeln är extra förankrad. Just denna lösning göra OD-11 till en lite extra stabil konstruktion. Dessa båda bottenskruvar rationaliserades dock bort på den ”internationella” fuskmodell som Olle Mirsch tog fram till Stig Carlssons stora förtret och som det ibland dyker upp par av än idag

Sonab OA-116/OA-2212:

Extra svåra att öppna är OA-116 och OA-2212. Här måste man nämligen både skruva bort toppbafflarna som är i två delar och de stora bottenplattorna för att komma åt. Då yr det hälsovådligt byggullsdamm åt alla håll – skydda händer och armar med t ex plastpåsar! – och det är mycket lätt att av misstag dra loss internkablar som man sedan kanske inte hittar var de ska sitta igen.

Börja därför alltid med att lyfta av toppbafflarna och märk mycket noga upp varje ingångskabel innan dessa lossas från filtren. Först sedan detta är gjort kan man försiktigt dra loss bottenbafflarna. Dessa kan dock sitta mycket hårt. Lirka försiktigt med en trubbig matkniv längs med baffelsidorna, men ta inte spjärn mot de känsliga faneren, de brister lätt så fula svårreparerbara skador uppstår. Försiktigt! Eller gör som vi fick tips om hösten -09, knacka försiktigt med gummihammare eller hammare med träbit emellan på sidan av golvbaffelplattan – så släpper den!

CARLSSON OA-50-SERIEN:
På 80-talsserien OA-50/OA-51/OA-52 är det inte lika många skruvar. Istället är det så att för mycket skruvande här kan förstöra träet runt elementhålen, så ta det varligt. 80-talsseriens innanmäten går bara att nå via baselementhålen så det kan vara bökigt. Kabinetten är stagade med tjocka väggar som bara är genombrutna av ca 7 cm breda lufthål. Att byta internkablage hela vägen bort till högtalarterminalerna på OA-51 är därför något inte ens jag ger mig på!

Till toppen…

GUMMIDETALJERNA
Gummit är liksom i andra sensuella sammanhang mycket viktigt på Carlssonhögtalare. Där finns många gummidetaljer som alla har en vibrationsdämpande och ljudförbättrande effekt och de bör alla mjukbehandlas för att återta sin forna mjukhet. Använd t ex glycerol (finns i färghandeln)
Här följer en liten genmomgång av alla gummidetaljer:

+ Gummilisten som en gång tätade toppbaffeln mot lådan i 70-talsserien är idag slut. Man kan man köpa ny o-ring t.ex i (dyr) neopren på löpmeter och sätta fast istället (för adresser klicka på ”Länkar”). Men det går nog bra även med enklare fönsterlist. Dra den nya listen runt ”knopparna” i lådhörnen och fäst med vattenlösligt kontaktlim.
+ Gummilisten som går runt kanterna på gallren (utom på 80-talsserien) är ofta slut, men finns ny i handeln.
+ Basar och mellanregister är monterade med gummiklossförsedda beslag. Dessa går också att hitta nya om man inte lyckas rädda dem med mjukgörning.
+ Filtrens upphängning dämpas på 70-talsmodellerna av gummibussningar, är ofta deformerade och bör åtminstone mjukgöras.

+ Fötterna på OA-12 och OA-14 är av massivt gummi. Använd glycerol för att mjuka upp alltihop. Om de har spruckit kan man rädda fötterna med den trevliga svarta textiltejp som färghandeln säljer och som av en händelse har nästan exakt rätt bredd! Försvunna/förkomna fötter ersätts av avklippt bensinslang i hårdgummi.

OBS! Mjukgör inte kantupphängningen på baselementen! Då kan elementet förändras negativt.
Däremot bör man på äldre gummikantsbasar kolla att inte limningen mot korgen börjat släppa. Bättra då på limningen med en tunn sträng vattenlösligt universallim. Har hela gummiringen släppt räcker inte detta, då måste elementet ovillkorligen centreras om!

INTERNKABLAGET
De flerkarderliga internkablarna är nästan alltid rejält oxiderade och trötta och bör bytas i alla modeller som är äldre än tio år. Den viktigaste internkabeln att byta är naturligtvis den mellan ingångsterminalerna och fram till filtren. Men den noggranne byter även de kortare stumparna från filter till element. Den ljudmässiga förbättringen av detta sista byte är dock svår att höra i blindtest. Men det känns fräschare! Välj helst enkarderlig kabel för minsta ljudpåverkan.

TVÅ ALTERNATIV:
Den late köper färdig kabel och då finns två alternativ som både CarlssonPlanet och Ljudtekniska Sällskapet rekommenderar:

1. Vanlig telefontråd, s.k. EKU 2-ledare. Den är enkarderlig och förtent och har plussignalen markerad med en liten slits på ena ledaren. Den är lättarbetad, fungerar i alla genomföringar och låter och mäter perfekt, ger inga ljudförvrängningar. Finns hos Kjell & Co

2. Supra Ply i valfri tjocklek. Den är den färdiga hifikabel som ligger närmast Stig Carlssons elektriska ideal med lägsta möjliga impedans o.s.v. Och den låter utmärkt som kabel mellan stärkare och högtalare. Nackdelarna är att den är dyrare än EKU och att den är för tjock och bökig för att använda mellan filter och element i dom flesta Carlssonhögtalare. Däremot är den utmärkt som yttre kabel mellan slutsteg och högtalare. Finns bl a os HiFiKit.se

De nya internkablarna kan naturligtvis kopplas med vanliga kabelskor. Men risken för oxidering och släpp gör att jag hellre löder fast dem. Allra helst då med silverhaltig tenn.

Till toppen…

TERMINALER
Till den som vill ha guldpläterade bananterminaler på sina OD-11, OA-12 och OA-14 krävs det montering av terminalerna utanpå högtalarna, snyggast blir det under/baktill, fastskruvat i bottenplattans stryktåliga ABS-plast. Terminalen vi helst använder där heter Acoustic ANP 9

Den som vill fästa sina terminaler hängande baktill från bottenbaffeln behöver även 4 st hörnvinklar

NYA FILTER FÖR SONABMODELLER MED DISKANTEN OBI T22-oa
För dig som väljer att uppgradera dina älskade gamla 70-tals Sonab finns det nu även särskilt framtagna filter för detta. Dels ett filter som passar OD-11/ OA-14 antingen färdigmonterade eller DIY version (ingår kretskort, filterkomponenter, gummibussningar, skruvplintar).
Det säljs av HiFiKit.se

Dels finns där även ett dito filter för OA-12

Till toppen…

TONBYGLARNA
De oftast blå eller röda flyttbara byglar som pryder bafflarna på alla 70-talsmodeller och som även sitter på undersidan av Sonab OA-116 och OA-2212 hade som funktion att justera tonkurvan i det enskilda lyssningsrummet. Byglarna lyfter diskanten och på OA-116 och OA-2212 även mellanregister och bas med ca 1 dB i ett eller två steg. Byglarna kom främst till för att kompensera för dåtidens strömsvaga och inte alltid särskilt linjära förstärkare, men användes också ofta som nån sorts hemstyrd loudnessvariant.

Idag ställer dom dock till problem genom att byglarna och hålen oxiderar kraftigt och därmed förstör musiksignalen. Signalen tvingas också ta långa onödiga kabelvägar förbi byglarna vilket innebär risk för onödiga störningar. Dagens förstärkare är dessutom så bra att byglarna nu tjänat ut sin roll. De bör bort ur signalvägen, helt enkelt.

Gör så här:
Koppla förbi bygelkretsarna redan på filtret, det räcker med att löda någon centimeters kabel mellan dom två lödtungor där signalen går neutral, vilket alltid är med bygeln längst till vänster/motsols på baffeln eller i basfallet längst bak. Den osäkre provlyssnar förstås innan han skruvar samman högtalaren igen. Men tänk då på att basåtergivningen inte blir korrekt förrän alla skruvar sitter där dom ska! Sen låter man naturligtvis byglarna ändå sitta kvar ovanpå baffeln för originalskickets skull.

Till toppen…

KONDENSATORERNA
Kondensatorerna i Carlssonfiltren är av tidsbeständiga sorter från 70-talet och framåt och måste inte bytas. Stig Carlsson var till skillnad från i stort sett alla andra högtalarkonstruktörer på 70-talet mån om att hans konstruktioner skulle fungera välljudande och korrekt i decennier och han valde därför alltid värdebeständiga plastfilmskondensatorer till filtren. Och hittills har faktiskt alla sådana kondingar jag mätt i Carlssonhögtalare fortfarande haft korrekta värden, vilket väl om något visar på Stig C:s stora omsorg om lyssnarna.

Men. Kondensatortekniken har utvecklats och flera av dagens polyester- och polypropylenvarianter är ljudmässigt överlägsna 70-talets polyester. Noggranna lyssningstester som gjorts av CarlssonPlanet och Stiftelsen Stig Carlssons har resulterat i att vi rekommenderar en särskild polypropylenkondensator, nämligen de svart-röda (ibland svart/vita) SCR/MKP-kondensatorer som beroende på kapacitansvärde kostar ett antal tior styck hos Elfa

På 50- och tidiga 60-talshögtalare med äldre kondensatortyper bör dessa bytas då de ofta torkat in och därför ger fel värden.

Till toppen…

SPOLARNA
Drosslarna på Carlssonhögtalare behöver aldrig bytas, om inte limmet smält i dem. De är alltid luftlindade, jag har aldrig sett några som oxiderat och värdena är ju beständiga och ska (oftast) inte ändras. Däremot kan limmet ha släppt så de hänger löst och då limmar jag fast dom med PL200/400 eller en särskilt seg vibrationsdämpande silikonmassa.

I värsta fall kan emaljeringen ha smält på något ställe varvid de kortsluter och då måste de förstås bytas om filtret alls ska fungera. Ta då med den eventuellt friska andra spolen till butiken och få värdet uppmätt eller kontakta Carlsson Planet så ska vi leta fram korrekt värde.
Måste spolen bytas: Behåll originaldimensionen på spoltråden! Annars ändras filterverkan och Stig Carlsson gråter i sin himmel. 80-talets byten till feta machospolar gjorde Stig C upprörd, han kallade det otyg och ”ren okunskap”.

Men den ekonomiskt oberoende byter kanske även spolarna, i så fall till dom i mitt tycke orimligt dyra CFAC kopparfoliespolar Stig C valde till OA-52.2. Eller till de nya Jensen kopparfoliespolar som sitter i OA-52.3. Och nog låter de högtalarna bra allt… Se bara till att även impedansen blir densamma, annars ändras hela filtret!

Det kan dock vara svårt att få plats med foliespolar i vissa konstruktioner. Och jag har – trots ihärdigt jämförande med mycket bra elektronik – ärligt talat inte lyckats höra någon egentlig skillnad. Korrekta spolar köps enklast på HifiKit

Till toppen…

MOTSTÅNDEN
Motstånden har jag nästan aldrig behövt byta. De är av bästa sort redan från början, så bra att de de fortfarande typ 40 år senare används som försäljningsargument för de dyraste av högtalare. Men visst, det finns en märkeshysteri även här.

Till toppen…

FÖTTER – OCH HJUL
Alla högtalare mår bra av stå på typ SD-fötter som frikopplar högtalaren rent fysiskt från golvet/lyssningsrummet. Det innebär att högtalarens vibrationer inte går vidare ut i golv-väggar-tak där de gärna förstärks och återvänder till högtalarlådorna samma väg och då orsakar klart mätbar och ful distorsion (uppmätt av Ljudtekniska Sällskapet).

De flesta som någon gång ställt ett par högtalare på SD-fötter har upplevt sensationen:
Du tycker först volymen har sänkts. Men när du höjer volymen inser man att det var distorsionen som försvann! Ljudet har blivit mjukare och mer dynamiskt och lyssningströttheten förbyts i lyssningslust.

OA-52-FÖTTER
Följaktligen har alla Carlsson OA-52 i sina versioner .2 och .3 levererats med speciellt invägda och utvalda SD-fötter.

MONTERING SD-FÖTTER
Den som vill vara noggrann när hen placerar efterbeställda SD-fötter under 80-talslådor av OA-50 och OA-52 tar fram sin hålsåg och sågar själv upp samma typ av hål för fötterna som finns i serieproducerade OA-52.2 och OA-52.3.

Gör så här:
Lägg upp båda högtalarna på rygg (gärna på nåt mjukt så de inte repas av underlaget) så att bottenplattorna blir lättåtkomliga. Montera det hålsågblad som är 32 mm i diameter och såga med borrmaskin ett cirkelformat och ett högst 1 cm djupt hål i botten av vardera högtalaren under det pyramidformade hörn där elementen sitter monterade. (OBS! MAX 1 cm djupt, annars kan det gå hål!)

Såga ett likadant 32 mm hål i högtalarna under det hörn som vetter mot lyssningsplatsen.
Byt sedan sågblad till ett med 40 mm diameter och såga hål i de båda kvarvarande hörnen på båda högtalarna. Bryt bort de runda träbitarna som bildats i de åtta hålen, applicera ett lämpligt lim (t ex PL400) och tryck sedan dit de specialvägda SD-fötterna från Carlssonfabriken i rätt hål.

SATSEN SD-FÖTTER
OA-50 och 52-fötterna var från dåvarande Carlssonfabriken märkta med A, B, C och D och ska monteras så här:
A (liten, brun) sätts i hålet under elementen. Sedan sätts
B och C (stora gröna) i de stora hålen och till sist:
D (liten grön) i det lilla hålet under hörnet mot lyssningsplatsen.
Vält sedan upp högtalarna på fötterna så att limfogen sätts i press.
Ställ tillbaka högtalarna på sina platser (försiktigt så inte fötterna lossnar), sitt tillbaka och njut!

Den fattige kommer relativt långt med billighetsversionen som bl a säljs av Hifikit för ca 250:- satsen (8 st.). Dessa är inte fullt lika optimala som de dedikerade SD-fötterna eftersom vikten varierar rejält mellan olika hörn på Carlssonmodellerna, men det krävs kanske guldöron för att höra skillnaden.

En varning: Ställ aldrig någonsin en Carlssonhögtalare på svårt distorsions- och vibrationsframkallande otäcka spikes!

Två Carlssonmodeller har redan i original bra vibrationsdämpande fötter av gummi. Dessa är Sonab OA-12 och OA-14. Övriga Sonab- och Carlssonmodeller kan – och bör ofta helst – förses med SD-fötter. Det är den bästa lösningen för alla typer av högtalare.

HJUL TILL OA-116/2212
Sonab OA-116 och OA-2212 har gummiförsedda hjul där dock gummit idag är stelnat, hårt och ofta faller av. Här måste man antingen tillverka nya gummibelägg eller byta hela hjulen.

Och idag finns det nytillverkning! Det handlar om identiska fötter som de som satt i Sonabs största modeller och säljs av HiFiKit.se

Till toppen…