CARLSSON W65-oa 5,3 OHM SLUTSÅLD
FLER CARLSSONELEMENT LÄGGS NER
STIG CARLSSON OM RUM OCH KLANG
KONSTRUKTÖREN KOMMENTERAR OA-58-BERÖM
CARLSSON W65-oa 5,3 OHM SLUTSÅLD
Som presumtiva kunder hos HiFi Kit och andra försäljningsställen fått veta på sistone så är Carlssonbasen W65-oa i 5,3 ohm slutsåld.
Elementet som endast används i toppmodellerna Sonab OA-116 och OA-2212 är alltså slutsålt efter bara drygt ett år. En fascinerande framgång för Carlssonmärket som visar att en lång rad OA-116/2212-ägare det senaste året passat på att uppgradera sina dyrgripar.
Alla som ville hann dock inte skaffa W65-oa-basarna så nu har det uppstått brist. Ersättningselement behöver alltså komma i tillverkning. SSC, Stiftelsen Stig Carlsson som konstruerar Carlssonelementen jobbar med att hitta en lösning på problemet, ärendet är prioriterat och kommer självfallet att lösas.
Det är SSC:s uttalade mål att fortsatt serva ägare av äldre Carlssonhögtalare med ersättningselement och alltså även att finna en ersättare för 5,3 ohmsbasen W65-oa.
REKOMMENDATION
Till alla som har bråttom och inte orkar vänta har vi följande rekommendation:
– Låt renovera de gamla 5.3-ohmsbasarna. De är mycket fina element och bör aldrig slängas så länge de är renoveringsbara, det finns alltid Carlssonägare på budget som lyckjligt köper dessa element.
En renovering bör dock göras seriöst av erfaren renoverare då elementet är mycket långslagigt och svårrenoverat. (Vi kan göra detta på CarlssonPlanet för en billig penning och går då i god för att resultatet blir perfekt)
TIPS
Ägare som inte orkar vänta och ändå så småningom tänker skaffa nya B65-oa 8 ohm till något annat Carlssonpar:
– Köp Carlsson B65-oa 8 ohmsbasar (alternativt den gamla Peerless SC 165-basen) och montera som baselement i OA-116 eller OA-2212 så länge.
Det ger någon dB:s svagare basåtergivning runt 100 Hz. Men det kanske går att leva med till ersättare är framme. 8 ohmarna kan sedan användas i andra Carlssonhögtalare, t ex som mellanregister i OA-2212 eller som basar i den övriga Sonabserien från 70-talet.
FLER CARLSSONELEMENT LÄGGS NER
De senaste dagarna har flera olika rykten florerat på olika forum om slutsålda respektive kommande brist på olika Carlssonelement.
Ingen rök utan eld brukar man säga och så också i detta fall. Baselementet W65-oa är inte ensamt om att vara nerlagt. Det här är fakta i ärendet inhämtade från SSC:
CT62
Som vi berättade redan i majs nyhetsbrev så kommer CT62, den utsökt fina kondiskant vi rekommenderar till alla renoverare av Sonabs 1960- och 70-talshögtalare, att läggas ner.
En ny ersättare till CT62 ska tas fram. Denna gång står sannolikt SSC Stiftelsen Stig Carlsson för konstruktionsarbetet.
HiFi Kit meddelar att CT-62 kan ta slut framåt jul så här gäller det först till kvarn vad vi förstår. Att få fram en ersättare för denna alldeles särskilt enastående och avancerade kondiskant kan ta längre tid än för W65-basarna, Men än finns det alltså tid för Carlsson-renoveraren att inskaffa sina exemplar.
CARLSSONBASAR NEDLAGDA
SC165, det 6,5″ högtalarelement som konstruerades av Stig Carlsson och som i 5 på varandra följande serier använts i Carlssonhögtalare sedan tidigt sjuttiotal, har nu lagts ner.
Peerless/Vifa har tagit SC165/B65-oa ur produktion för gott i samtliga utföranden (5,3 och 8 och 16 ohm). Orsaken är att Peerless inte längre tillverkar den typ av pappersmembran som under mer än tre decennier använts i elementet.
Ett nytt membran måste alltså tas fram och därmed är eran SC165 definitivt avslutat.
ÄNNU I LAGER
5,3 ohmsutförandet W65-oa är alltså helt slutsåld. Men ännu finns såväl 8 som 16 ohms
B65-oa högtalarelement att tillgå från lager.
De används som mellanregister- och baselement i en rad Sonab- och Carlssonmodeller, bl a senaste kritikerfavoriten OA-58.
PROBLEMET SKA LÖSAS
Liksom i fallet med den slutsålda 5,3 ohms-basen arbetar SSC med att snarast lösa problemet. Beställning av nya prototypexemplar är redan inlämnad till fabriken och vi återkommer med fler detaljer så fort SSC kunnat godkänna en prototyp. Vi tror att lösningen kan bli väldigt bra!
Ovanstående gäller endast Carlssonelementen
W65-oa och B65-oa. Scan-Speak 8545-basen (OA-51/52.3 berörs alltså inte av detta resonemang.
Det är SSC:s uttalade mål att fortsatt serva ägare av äldre Carlssonhögtalare med ersättningselement och alltså finna en ersättare för såväl W/B6-oa som för CT62.
STIG CARLSSON OM RUM OCH KLANG
1971 föreläste högtalarmästaren civilingenjör Stig Carlsson vid en kurs för ingenjörer anordnad av STF/TLI. Han ville korrigera spridda missuppfattningar om inspelningsteknik och om musikåtergivning i vanliga bostadsrum. Föredraget är något av det mer helgjutna och uttömmande som hållits om ljudåtergivning och är helt centralt i Stig Carlssons produktion. Den har nyligen överförts från Stigs maskinskrivna sidor till digital form av Stiftelsen Stig Carlsson som därefter vänligen tillställt oss texten.
Här ger SSC:s ordförande Lars Bäcklund en introduktion till texten:
”Stig Carlsson inbjöds att föreläsa vid en kurs i akustik och ljudteknik anordnad av STF/TLI 1971. De flesta kursdeltagarna var ingenjörer. Av texten kan anas att Carlsson hade att övervinna många missuppfattningar, varav några frodas än idag.
Kunskaper, insikter och färdigheter som sedan 1920-talet vunnits av inspelnings- och återgivningsteknikens (särskilt ljudfilmens) pionjärer hade börjat falla i glömska.
Inte många hade tagit till sig särskilt mycket av det tekniska kunnande som sammanfattats exempelvis Harry F Olsons Acoustical Engineering, en bok vars andra upplaga (1947) och tredje upplaga (1957, åter i tryck sedan 1991) hade stark inverkan på Stig Carlsson. Man kan säga att Carlsson i sin forskning och utvecklingsverksamhet, under och efter KTH-tiden, på flera fält tog vid där Olsons text inte ger vägledning.
Beklagligt nog hade få av 1960-talets nya rön om bostadsrums akustiska egenskaper, hörselapparatens förmågor och sambanden mellan mätfynd och hörselupplevelser nått ut till och kommit att tillämpas av särskilt många inom inspelningsverksamhet, radio, television, film, byggteknik eller arkitektur.
Platt, oengagerande och klangligt förvrängt ljud kännetecknade den ljudupplevelse som erbjöds i många svenska hem under stereoåtergivningens första årtionde.
Orsakerna var många, däribland illa använd mångmikrofonteknik, andra klangliga brister hos de senaste ljudtekniskt manipulerade skivorna, felmonterade och elektriskt illa anpassade pickupelement, tröttande och nyansfattigt ljud beroende på brister hos alltför många av de nya transistorförstärkarna och bumligt ljud från illa dimensionerade, ofta felplacerade, konventionella högtalare.
Få hade under 1950- och 1960-talen lika ingående som Carlsson studerat och förbättrat de många olika länkarna i ljudåtergivningskedjan, från inspelningslokal, mikrofoner, bandspelare etc till avspelning i vanliga bostadsrum.
Eftersom många ogrundade uppfattningar vid det här laget hade spritts om förutsättningarna för och lämpliga metoder vid inspelning och avspelning var Stig Carlsson angelägen om att avhjälpa ett antal vanliga kunskapsbrister.
Han ville knyta in till vetenskap och konst, till fysikalisk bakgrund och till människors upplevelser, med ogrumlad musikalisk upplevelse och närvarokänsla som mål.
Fortfarande förtjänar hans text uppmärksam och upprepad läsning.
Lars Bäcklund, ordförande SSC”
KONSTRUKTÖREN KOMMENTERAR OA-58-BERÖM
Som vi berättade i förra veckans nyhetsbrev 50 så får Carlssons nya instegsmodell OA-58 en enastående recension i nya numret av hifi-tidningen High Fidelity nr 7/2005.
Nu har den ansvarige konstruktören bakom modellen, SSC:s chefskonstruktör ingenjör Ingvar Öhman för första gången kommenterat den fina recensionen. Läs hans reaktion här:
Alla har väl läst testen av Carlsson OA58 i senaste numret av High Fidelity?
Den bästa test jag läst i hela mitt liv faktiskt.
Både av en högtalare rent generellt, och specifikt av en orto-akustisk högtalare (som ju i femtio år varit missförstådda av alla hifi-journalister, även de som varit positiva).
SPIONKAMERA OCH MIKROFON?
Nu är den ju väldigt positiv till OA58, och det är ju i sig trevligt, men det jag tänker på är främst skribentens lyhörd- och insiktsfullhet. När jag läste testen kändes det som om recensenten hade haft spionkamera och dito mikrofon på plats hos stiftelsen Stig Carlsson (SSC)!
Så insiktsfull och klarsynt är texten. Massor av saker som diskuterats, ältats och blötts, samt analyserats, omkonstruerats, vänts upp och ner av SSC, utan allmänhetens insikt, har skribenten genom att bara lyssna på högtalaren kunnat sätta fingret på, så på pricken att det känns som om han måste ha varit med oss under hela utvecklingstiden.
HÄPEN
Ju längre fram i texten jag kom, alltmera häpen blev jag över alla detaljkommentarer om hur högtalaren låter, och hur dess ljud relaterar till båda andra högtalare och till äldre Carlssonhögtalare. Är nu verkligen full av respekt för Johnny Sörensen. Detta var den minst pladdriga, mest sakliga recension jag sett i hela mitt liv!
Dessutom känner hela SSC igen oss i sådan grad att texten beskriver våra egna lyssningsintryck vid lyssning på OA58, och hela SSC’s tankar de senaste 8 åren, bättre än någon av oss i SSC själva skulle kunnat formulera.
Till på köpet är mätningarna och kommentarerna av densamma (utförda av Michael Madsen) oerhört uttömmande, och även här ser man att de utförts av någon som faktiskt förstått vad högtalaren avser åstadkomma, och varför.
RANDANMÄRKNING
Den enda randanmärkningen jag skulle kunna tänka mig att komma med är att nivån på bidraget från basreflexporten nog lagts en liten smula för lågt. Om avstämningen (som mätkurvan antyder) är 26 Hz så borde portens bidrag vid 10 Hz ligga cirka 1,5 dB över baselementets (detta för att vid lägre frekvenser hamna allt närmare). På mätpapperet ser det ut som om skillnaden bara är en halv dB, alltså att kurvan ligger en dB för lågt.
Mera anmärkningsvärt (det här borde jag kanske inte säga…) är att avstämningen på provexempelaret ligger en aningens lite lägre än jag minns att den gjorde på de prototyper jag arbetade med. Kanske skulle en liten produktionsjustering behöva ske? Eller minns jag helt enkelt fel? Jag måste undersöka. Återkommer i ämnet.
Vh/IÖ
Så långt konstruktören själv. För er som inte läst testen i High Fidelity ännu finns det en liten sammanfattning här:
Inga kommentarer än.