Nyhetsbrev #41 – juni 2004

NYHETSBREV 41 FRÅN CARLSSONPLANET
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
INNEHÅLL:
1. REDAKTÖREN HAR ORDET
2. NY PIONEER-DVD BUDGETREFERENS
3. KUL MED CARLSSON HEMMABIO

1. REDAKTÖREN HAR ORDET
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Välkomna till Nyhetsbrev 41 från CarlssonPlanet, som går ut till 780 prenumeranter och sajten har när detta skrivs haft över 120.000 besökare. Vårt forum har över 480 registrerade medlemmar som skrivit över 4.500 inlägg i över 770 ämnen.

Hoppas ni inte slängde vårt digra förra nyhetsbrev 40 bara för att vi glömde skriva brevets nummer i rubriken. Nu såg det XX-at som det blev tyvärr ut som spam och en del kanske inte vågade öppna brevet. Nå det är ingen fara, brevet finns nu gratis till läsning på:
https://carlssonplanet.com/ShowNewsletter.asp?id=40

Det här nya brevet är kort och mest en extra liten sommarpresent till semestern. Håll till godo!
Red.

2. NY PIONEER-DVD BUDGETREFERENS
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Få ting jag mött i min hifi-hobby har vållat mig så mycket huvudbry som den helt nya DVD-spelare denna artikel ska handla om. Gång på gång har jag varit på väg till datorn för att skriva en översvallande recension, bara för att åter stanna upp och fråga mig själv: Är detta möjligt? Kan jag verkligen skriva detta? Kan en billig ynka 5,3 cm hög DVD-spelare faktiskt låta så här bra som CD-spelare?

Och så tillbaka till skivtravarna för ytterligare grävande, lyssnande och jämförande. Bara för att återigen häpna över välljudet. Och åter tvivla.
Men nu är det sommar och innan vi stänger redaktionen för julisemester vill jag ändå dela med mig av denna närmast osannolika upptäckt. (Jag får väl äta upp en hatt eller två i Carlssonkretsen i höst om jag ändå har hört fel)

PIONEER IGEN
Man kan bara konstatera: Pioneer tycks äntligen göra det mesta rätt igen. Efter att i åratal krälat omkring i de hopplösa oljudsträsk som stavas Legato Link, Hi-Bit och annat dumt tycks företaget till sist tagit sig tillbaka upp på torra välljudsland. Nu tycks t.o.m. de billigaste spelarna göras med välljudsambitioner. Välkomna tillbaka till musiken, Pioneer!

Den Pioneer DVD-spelare jag härmed utnämner till CarlssonPlanets första budgetreferens för CD-ljud är nysläppt, kostar ca 1350:- och heter:
– Pioneer DV-2750.

LYXUTRUSTAD
Spelaren klarar inte högupplösningsformaten DVD-Audio och SACD, men de flesta andra: DVD-R/W/CD/R/W/VCD/SVCD/MP3/WMA.
Den har 192 kHz/24-bit DA-omvandlare (av välljudsmärket Burr-Brown tror jag) och därbak finns stereoutgångar, digital coaxutgång, analog video, S-Video och RGB-Scart. Till detta är den utrustad med ett par lyxtillbehör: progressive scan i både PAL/NTSC samt komponentutgångar.

UPPFYLLER LJUDKRAV
Men framförallt ger spelaren en sagolikt fin ljudåtergivning från CD!
Den ställer långt dyrare spelare som t.ex Denon DVD-2200/2900 helt i skuggan och uppfyller väl våra 6 kravpunkter vid CD-återgivning, att:
1. vara distorsionsfri i alla register.
2. ge full dynamik och i allt efterlikna den verkliga inspelningens dynamik och fulla utklingning.
3. vara helt neutral och sakna egenljud och alla typer av färgning så att ingenting läggs till som inte finns på inspelningen.
4. klangligt överrensstämma med instrumentens och
inspelningen äkta plastiska karaktär.
5. korrekt återskapa rummet från inspelningstillfället med dess ambiens, efterklang och studsekon.
6. på ett realistiskt sätt placera ut aktörerna i ljudbilden så att storleken på instrument, röster o.s.v. blir verklig och korrekt.

Sammantaget ska en referensspelare ge en ljudåtergivning från CD som via en högklassig anläggning skapar en illusionen av levande musik i lyssningsrummet, en spatialt realistisk, vibrerande och avslappnad återgivning som lyssnaren helt utan störande element kan förlora sig fullständigt i, precis som vid en äkta konsert.

MÄKTIGA UPPLEVELSER
Att t.ex höra orkestern I Flamminghis fina tolkningar (på Telarc) av Arvo Pärts ”Fratres” och ”Cantus” under ledning av Rudolf Werthen är alldeles ljuvligt. Stråkklangen som så lätt bli jobbig på dåliga spelare är här som ett härligt hav att dyka ner i, inspelningslokalen är gigantisk och orkesterpukornas tunga långsamma slag i ”Fratres” bråddjupa. Musiken får ostört verka i rummet och i lyssnarens själ.

Den fina inspelningen CD:n ”Ghost Tropic” med postrockbandet Songs: Ohia återges i sin fulla dynamik där allt från de små fina fingercymbalerna via vibrerande gitarrackord till de djupa långsamt utklingande basanslagen och bastrumman återges fullt ut i hela sin magi.

Ett annat starkt intryck från lyssningssessionerna är hur härligt långt bak trumsetet placeras – och så spöklikt verkligt! – i slutet av Anja Garbareks ”Spin The Context” från hennes soloplatta ”Smiling & Waving” och hur storslagen hela inspelningen därmed blir.

Och nu ikväll vid datorn låter Gavin Bryars underbara ”Vita Nova”-platta just så drömskt tidsupphävande inne i vardagsrummet som den bara gör i en god anläggning.

Samanfattningsvis: Jag blir helt enkelt lugn av ljudet från Pioneer DV-2750 på samma sätt som jag blir av levande musik och av våra andra referenser.

LJUDSKILLNADER MOT DYRA REFERENSER
Är då Pioneer DV-2750 att ljudmässigt betrakta som identisk med våra dyra referenser Pioneer DV-757Ai och DV-668?
Nej, inte helt identisk – men bra nära!
Man kan säga att man med den billiga spelaren får 96 % av DV-757/668:ornas ljudkvalitet till en bråkdel av priset. (Man får t.ex. minst sex stycken DV-2750 för samma pris som ett exemplar av DV-668!). Men vad är det då som skiljer?

VAGT KONSTGJORD?
Ja, här är jag fortfarande inte helt säker. Men vid några få tillfällen har
en mycket svag ihålighet kunnat anas i violinklanger (ex: Jaz Colemans och Nigel Kennedys ”The Doors Concerto”) och i pianospel i mellanregistret från vissa flyglar (ex: Anaouar Brahems ”Le Pas du Chat Noir”).
Man kan säga att musiken vid dessa fåtal tillfällen lät lite vagt konstgjord jämfört med DV-757Ai eller DV-668. (Lyssningsvolymen har justerats för att kompensera att DV-2750 har högre utnivå än t ex DV-668).

Men dessa intryck var så ytterligt vaga att de för mig var närmast omöjliga att upprepa vid jämförelser mot de dyra referenserna. Skillnaderna kan kanske lika väl bero på brister i själva CD-mediet, inspelningarna eller nätet. Det är jag inte expert nog att avgöra, i så fall behöver jag lyssna några veckor till.

INSPELNING KRÄVS
Till en början hade spelaren också en mycket svagt rispappersfärgad återgivning och lite svagt dämpade transienter. Men det var innan den hade blivit inspelad och kretsarna ”inbrända” och dessa problem är nu borta så långt som jag kan uppfatta.

MYCKET LYX SAKNAS
Vad är det då man inte får i Pioneer DV-2750 som man får i de dyra DV-668/757Ai? Ja, det är en hel del. Den billiga spelaren saknar:
+ avspelning av SACD eller DVD-Audio
+ analoga utgångar för 5.1-ljud
+ guldpläterade utgångar
+ optisk utgång
+ dubbla scart
+ dubbla S-video
+ snabbare trackstart vid slädens inåkande

DV-2750 har inte heller delvis de dyra modellernas rödlysande och stora (men klumpigare) fjärr med scrollfunktion. Men dess mindre fjärr är å andra sidan både snabbare och snyggare i mina ögon!

KORT MENY
De dyra spelarna bjuder också i sina inställningsmenyer många fler och mycket mer avancerade (särskilt DV-757Ai) bild- och ljudjusteringar än den billiga spelaren.
På DV-2750 kan man i princip bara välja utgångar, komprimera ljudet (Audio DRC), leka med några DSP-inställningar, bläddra i lite bildfiler och inte så mycket mer. Det gäller alltså att ha en receiver med egna högtalarinställningar för att kunna justera ljudet.

BRA BILD
Även bilden är dock bra från spelaren. Den har omvandlare av senaste snitt: 54 Mhz och 12-bitars D/A. Jag har hittills bara reagerat på att svärtan är lite sämre och att den inte riktigt bildmässigt hinner med lika bra som de dyra spelarna. Webbmaster Jonathan tycker att den några gånger har hakat upp sig i scener och sedan hoppat framåt i filmen vilket kan tyda på ett för litet minne. Men den får ändå klart godkänt för priset i vår TV.

SYSTERMODELLER
Det finns också två systermodeller till DV-2750 med samma manual och elektriska specifikationer. De heter DV-370 och DV-470 och torde alltså låta lika bra. Häromdagen såg jag reklam från en hemelektronikkedja för den enklaste modellen DV-370 som såldes för 990:-. Är den lika bra som DV-2750 är det smått sanslöst.

Hur kan då dessa spelare vara så billiga? Jag förstår efter samtal med ett par av Pioneers representanter i Sverige att företaget nästan skänker bort spelare i denna prisklass eftersom konkurrensen är stenhård i segmentet. Istället tjänar Pioneer pengarna på sina plasmor och andra dyrare apparater.

Men man sa sig aldrig ens i sina enklaste spelare kompromissa på kvaliteten hos DA-omvandlarna för ljudet. CarlssonPlanets nya budgetreferens DV-2750 tycks bevisa det påståendet.
Pioneer DV-2750 är enligt vår mening DVD-spelaren för musikälskaren med mindre budget.

Läs mer om DV-2750 på:
http://www.pioneer.se/se/product_detail.jsp?product_id=8329&taxonomy_id=62-84

Läs våra tidigare DVD-tester i Nyhetsbreven 34:
https://carlssonplanet.com/ShowNewsletter.asp?id=34
Och Nyhetsbrev nr 35 på:
https://carlssonplanet.com/ShowNewsletter.asp?id=35

3. KUL MED CARLSSON HEMMABIO
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Det har nog aldrig varit roligare att vara Carlssonfantast än just nu och en viktig orsak stavas hemmabio. Denna nya form av musik- och ljudåtergivning är kul, lockar ofta hela familjen och just orto-akustiska högtalare passar enligt min mening mycket bättre i sådana applikationer än traditionella högtalare. Orsakerna är många.

Den rumsliga närvaron, friheten från distorsion, den klangliga trovärdigheten, ljudets linjäritet och frekvensmässiga utsträckning och den fina homogenitet gör filmtittandet med Carlsson till en närmast beroendeframkallande njutning. Ljudets märkvärdiga naturtrogenhet gör många välinspelade filmer nästan overkligt realistiska.

CENTER ONÖDIG!
Och inte blir det sämre av att luftigheten, spridningen och rumskopplingen från Carlssonhögtalarna passar biotittande så bra. Man kan också sitta många i bredd i biosoffan och ändå alla få en ypperlig stereobild med tydlig mittinformation. Ja, man behöver faktiskt inte ens en centerhögtalare när man kör bio med nya eller välrenoverade Carlssonhögtalare! Åtminstone inte vid lite högre ljudtryck.

– Hur är det möjligt? undrar kanske läsaren.
Jag är ingen högtalarkonstruktör och kan inte tekniken bakom de orto-akustiska högtalarna i detalj. Men jag vet att den rätt utförd ger utomordentligt välavvägda och genomtänkta konstruktioner där själva syftet är att högtalarna ska låta bra just i vanliga vardagsrum. Stig Carlsson vill redan på 50-talet att alla lyssnare skulle kunna njuta av återgivningen, inte bara de som sitter i ”the sweet spot”. Därmed är också grundkravet för högklassigt hemmabioljud redan uppfyllt, nämligen att det ska låta bra i hela rummet.

VÄRLDENS FÖRSTA BAKHÖGTALARE
Och tro det eller ej, men redan på 50-talet konstruerade Stig Carlsson vad som kanske var världens första surroundhögtalare! Det var en lampliknande tingest med uppåtriktat bredbandselement monterat i ett rör med en spridningslins á la Canon/Mirage över sig. Modellen kom aldrig i produktion men ritningar och beskrivning kan beskådas i Stigs patentansökningar till Kolboxen. Mer om denna modell i nästa nyhetsbrev!

Det var allt för denna gång
Per Gulbrandsen
Red.
www.carlssonplanet.com

Inga kommentarer än.

Lämna ett svar