Vi gratulerar Eric Ericson!
Stig och klangen 1: Den unge Stig
Nya OA-116-rekommendationer
Vi gratulerar Eric Ericson!
CarlssonPlanet gratulerar professor och kördirigent Eric Ericson, svenskt körlivs verklige nestor. Eric var Stig Carlssons vän och är ledamot av Stiftelsen Stig Carlsson sedan bildandet. Idag, söndagen den 26 oktober, fyller Eric Ericson 90 år och vi passar på att framföra våra hjärtliga gratulationer. Firandet sker hela dagen i både radio, på scen och i TV:
Till att börja med återutsänder Kunskapskanalen på 90-årsdagen ikväll kl 23:00 första delen av den fantastiska SVT-serien ”Musik: Eric Ericson – Del 1 av 3: Att lyfta sina händer”, där körprofessorn och världsartisten Eric Ericson porträtteras av Peter Berggren.
Serien hyllades samfällt första gången den sändes i SVT, och är ett måste för varje musik- och kulturintresserad. Här bjuds på mängder av unika klipp ur Eric Ericsons långa rika musikliv – utsnitt från konserter, föredrag. masterclasses och turnéer världen över varvas med vardagligt repetitionsarbete och intervjuer med musiker, kompositörer och sångare som följt Eric under delar eller hela hans fascinerande livsväg. Det bestånde intrycket av serien är att ingen artist har påverkat körmusikens värld som Eric.
SE UPP FÖR STIG!
Och för den som håller ögonen öppna bjuder serien oväntade överraskningar: Denne redaktör är säker på att han i en kort svart-vit sekvens i Del 3 såg självaste Stig Carlsson sitta i en ljudstudio buttert stirrande mot en bandspelare. Den såg inte ut att vinna högtalarmaestrons gillande!
Denna första del av ”Musik: Eric Ericson” sänds även i Kunskapskanalen den 29/10. Mer kan läsas här:
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=42268ion=false&lid=puff_454680&lpos=extra_0
ÄVEN SR P2 HYLLAR ERIC
Men det räcker förstås inte med SVT-serien en sådan bemärkelsedag! Även Sveriges Radio P2 hyllar Eric Ericson med en särskild temasida med information om körnestorn och all musik som SR P2 spelar med honom under denna månad:
http://www.sr.se/cgi-bin/p2/program/artikel.asp?ProgramID=2953&Artikel=2380563
RADIOKONSERTER
Idag på födelsedagen, söndag 26/10, viker P2 en större del av tablån för Eric Ericsson:
Kl 13:00 sänder P2 Live klassiskt ”Söndagskonsert – Eric Ericson 90 år” med 5 verk där körnestorn själv dirigerar olika körer och orkestrar i verk av bl a Ingvar Lidholm, Sven-David Sandström och Sven-Erik Bäck, några av hans absoluta kompositörsfavoriter. De fem inspelningarna är gjorda under tidsspannet 1953-1990 och går även att höra i efterhand under 30 dagar via www.sr.se/P2.
I eftermiddag hyllas Eric Ericson med en konsert på Berwaldhallen som ikväll sänds i SR P2:
22.00: P2 Live Klassiskt: Hommage à Eric Ericson
P2:s programsida skriver:
”Kvällens konsert – Hommage à Eric Ericson – är en hyllning till Eric Ericson med Radiokören och Eric Ericsons kammarkör under ledning av Peter Dijkstra och ungdomskören Schola Juvenil från Venezuela under ledning av Alberto Grau och Luimar Arismendi. Idag fyller Eric Ericson 90 år. Under sin karriär inom körsången har han fört upp svensk körsång till yppersta världselit. Han har som professor vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm fostrat generationer av kördirigenter, och sedan starten med Kammarkören 1945 har han också under många år fungerat som dirigent och musikalisk ledare för Radiokören och Orphei Drängar.”
Mer om SR: hyllningar kan läsas på:
http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=2482
http://www.sr.se/cgi-bin/berwaldhallen/program/index.asp?ProgramID=979
CarlssonPlanet gratulerar Eric Ericson å det varmaste på 90-årsdagen!
Stig och klangen 1: Den unge Stig
Idag på Eric Ericsons 90-årsdag inleder CarlssonPlanet publiceringen av en ny artikelserie om Stig Carlssons livslånga arbete med att finna en korrekt ljudåtergivning. Det är Lars Bäcklund, ordförande i Stiftelsen Stig Carlsson, som under lång tid arbetat fram den här unika serien ”Stig Carlsson och kontrollen över tonbalansen, vibrationer och resonanser” – eller som vi kortat det till i nyhetsbrevet: ”Stig och klangen”. Bäcklund har med omfattande research, intervjuer och mailväxling med viktiga personer i kretsen kring Stig sökt skapa en helhetsbild av Stigs sökande efter den sanna klangen. Många inblandade har läst utkast och föreslagit ändringar innan slutresultatet nu kan presenteras. En stolt chefredaktör publicerar artikelseriens här första delen (av minst 10), ”Från fysik till klang”:
STIG OCH KLANGEN
Stig Carlsson strävade efter korrekt avspelning som fullt utnyttjade tillgänglig information i egna och andras inspelningar. Att Carlsson verkade för förbättringar i de flesta av återgivningskedjans länkar är mindre bekant än hans högtalarkonstruktioner.
Därför vill jag visa att Stig har varaktig betydelse som inspiratör för människor med intresse för musikåtergivning i hemmiljö. Han kom från tidiga år att intressera sig för alla länkar i ljudåtergivningskedjan och engagerade sig i möjliga lösningar på dess problem.
I flera oregelbundet kommande avsnitt ges därför några exempel på Stig Carlssons insatser vad gäller bl a inspelning av musik och avspelning i hemmet av fonogram. Således presenteras framöver några glimtar från Stigs studier av upplevelse-påverkande tonbalans, vibrationer och resonanser.
Jag vill försöka visa att många av Stigs idéer och mål pekade framåt. Därför kommer att nämnas ett antal av de ljudtekniska problem och utmaningar som Stig tidigt identifierade varav flera nu kommit närmare en lösning. Några banbrytande konstruktioner, och ett urval nu tillgängliga produkter och metoder som nog skulle ha intresserat Stig, nämns i det följande, utan att recenseras.
DEL 1 – FRÅN FYSIK TILL KLANG
Ljudåtergivningskedjans fysikaliska problem och möjliga tekniska lösningar engagerade Stig ända sedan hans skolålder. Musik skulle återges i hemmiljö med samma friskhet, liv och klangskönhet som kunnat upplevas i upptagningsrummet. Detta var målet för hans studier i smårumsakustik samt in- och avspelningsteknik, med uppmärksamhet på tidsförlopp, dynamik och minimering av olika slags förvrängning.
Stig Carlsson var bland annat noga med att använda exakt rätt avspelningstonkurva. Samtidigt ville han för egen och andras del ha friheten att själv på subjektiva grunder påverka tonbalansen.
Mellan dessa två strävanden såg Stig ingen motsättning. I fortsättningen följer några försök att förklara behovet av såväl lämpligt korrektionsnät som lättanvänd tonbalanskontroll.
TONKONTROLL-ILSKA
Sent en vintereftermiddag, kanske var det 1969, råkade jag möta Stig Carlsson på Sturegatan i Stockholm. Förtörnad och bestört är ord som inte förslår att beskriva hans sinnestillstånd. Varken förr eller senare såg jag honom vara så förtretad. Vad hade hänt? Sonab hade just tackat nej till att tillverka en förförstärkare med tonkontroller förenliga med Stigs idéer. Gunnar Lindell, en av Sonabs grundare, minns att tillverkningskostnaden inklusive utvecklingskostnad för liten serie skulle ha varit 2500 kr, en avskräckande stor summa.
Sonab var ett företag som ursprungligen startades för att på licens tillverka Stig Carlssons högtalarsystem OA-5 och OA-6 och kom att ingå i Statsföretag. Sonab sålde ett stort antal högtalare, även på export, men drog på sig kostnader för konstruktioner och produktion som kännetecknades av Stigs krav på hög och jämn kvalitet och genomtänkt modern form.
Företaget kom till vid en tidpunkt då ännu inte så många insåg att japanska storföretag var på väg att ta över världsmarknaden för stereoanläggningar. Tidigt kom Sonab att syssla med mer än högtalare. Radiohandlarna krävde ett komplett produktsortiment inklusive elektronik och skivspelare för paketförsäljning. Formgivaren Lars Lallerstedt gjorde Sonab-produkterna till moderna design-ikoner..
Sonab satsade på ambitiösa radiodelar i sina radioförstärkare och lade stor kraft på utveckling av mobiltelefoner för ett existerande system. Vid det laget ägdes Sonab av Statsföretag, som styrdes från industridepartementet. Statlig företagsamhet skulle nu rensas (Sonab hade på departementet samma handläggare som Stålverk 80 med flera extremt kostsamma projekt) och Sonab, som hade avancerat kunnande på området, vägrades satsa på det kommande mobiltelefonsystemet NMT. Ericsson tog över. Resten är telekommunikationshistoria.
Det var med inkomster av royalties från Sonab som Stig under 1970-talet byggde upp sitt välutrustade elektroakustiska laboratorium på Södermalm i Stockholm.
STIGS INTRESSEN
Varför var ett enstaka ordinärt kommersiellt beslut så osedvanligt upprörande i Stigs föreställningsvärld? Med risk att låta högtidlig hävdar jag att detta handlar om förnuft och om känsla.
Stig Carlssons ansträngningar på ljudteknikens område präglades av konstnärligt skapande och erfarenhetsbaserad intuition, med stadig grund i insikter från forskningsresultat vad gäller fysik, fysiologi och perception för att citera mottot för Kungliga Tekniska Högskolan, KTH: Vetenskap & Konst.
Att Stig i likhet med brodern Arne var ett begåvat barn lär tidigt ha visat sig, Hans far dog ung och släktingar konsulterade en frenolog för att få besked om unge Stig borde kostas på skolgång. Utlåtandet var positivt, och blev närmast profetiskt.
DEN UNGE STIG
Stig visade redan som barn initiativkraft, bl a genom att med brodern ge sig ut på en mycket lång cykeltur för att hälsa på släktingar; gossarna hade överskattat sina krafter och fick nattvila och utspisning på en polisstation. När hans mor var otröstlig och ny bostad behövde ordnas letade Stig upp en lägenhet i ett funktionalistiskt hus på Askrikegatan på Gärdet. Stig betraktades som ett bortskämt barn sedan han förmått sin mor att skaffa en stor och dyr amerikansk radiomottagare med fylligt och starkt ljud; att det var lyhört i huset visade sig snart. Skolarbetet gick tillräckligt bra för att göra studier vid läroverk och KTH möjliga, bl a genom stipendier från Gålöstiftelsen.
Den unge Carlsson fick bl a stipendier i svenska. Han läste fyrtiotalets prosa och poesi med stort intresse. Några bevarade bilder visar att han tidigt utvecklats till en god fotograf, men Stig övergav fotograferandet (Jag lärde mig se för 30 år sen var hans kommentar, åtföljd av ett snabbt självironiskt grin, när jag på 1970-talet frågade honom om han inte längre tog bilder). Intresset för formgivning blev däremot livslångt och omfattade både avskalad modernism (Bauhaus mm), svensk hemslöjd och konsthantverk från hela världen. Stig Carlsson beundrade funktionalister redan i barnaåren och imponerades av modernistiska arkitekter, men insåg att han saknade den för arkitekten nödvändiga smidigheten och eftergivligheten.
I 18-årsåldern var det enligt en skolkamrat som Stig såg ljuset och beslutade att ägna sig åt att förbättra musikåtergivning i hemmiljö. Det fick bli väg och vatten-sektionen vid KTH, eftersom där gavs utbildning i akustik.
Kjell Stensson, som efter genomgången utbildning till teleassistent inlett sin karriär som musiktekniker vid Radiotjänst, fick mottaga långa brev från gymnasisten Stig Carlsson, enligt Stensson brinnande av helig ljudteknisk ande. Stensson svarade enligt egen uppgift kort, för i begränsningen röjer sig mästaren. Deras framtida relation skulle bli komplicerad. Stensson var en ledande expert på detektivromaner och blev i kraft av sin slagfärdighet en känd mediaprofil. Stigs intresse för modernism och all slags skapande avantgarde blev livslångt.
KONSUMENTINRIKTAD
Stig Carlssons primära intresse omfattade det mesta som behövs för att medge god musikåtergivning i vardagsrum. Det betyder inte att han var blind för annat i vår värld.
Marknadstänkande var honom dock lika fullständigt främmande som fusk med tekniska egenskaper för att åtlyda en marknadschefs senaste påbud. Han skulle inte ha blivit gammal hos de bilföretag som en period pressat sina underleverantörer så långt att för konsumenten osynliga detaljer (t ex bromsar) getts försämrade egenskaper. Men han accepterade med en lätt morrning behovet av att använda honom i reklam och marknadsföring, och var genuint intresserad av konsumenters önskemål och behov.
Somliga tycks tro att Stig uteslutande intresserade sig för sina egna högtalarkonstruktioner och knappast tog intryck från utvecklingen i omgivningen. Inget kunde vara mera fel! Det var alltid nästa idé och dess förverkligande som gällde. Hans livsverk inom ljudteknik hade sin grund i en brinnande lidelse för musik, även folkmusik och world music av de mest skilda slag. Inte nog med det, under sitt liv var han livligt intresserad av modern konst och poesi, arkitektur, design och allsköns idédebatt helst av avantgarde-karaktär.
MÄTNINGAR
Under elektroakustikens första årtionden drev kraven från det civila samhället (bl a telefoni, ljudfilm, radio, skivindustri) och från militären fram utveckling av alla länkar i ljudåtergivningskedjan. Mätmetoderna förbättrades efterhand, och decibelbegreppet introducerades. Mätningar på högtalarsystem kom dock inte att utvecklas särskilt långt i praktiskt bruk. Högtalarelement grävdes ner i jord för vissa mätningar, högtalarsystem hängdes i vajer från kran eller trädgren för frifältmätning rakt fram. Ekofria rum byggdes. Den unge Stig var föga imponerad av det dåliga sambandet mellan publicerade mätresultat och lussningsintrycket i vanliga rum. Han irriterades av övertro på frekvenskurva mätt on axis och av bluddrig bas från feldimensionerade och felplacerade högtalare. Varken konstruktörer eller konsumenter hade möjlighet att utvärdera högtalarsystemens tekniska egenskaper. En övertro på tumregler och på irrelevanta mätdata var förhärskande.
Stig använde för integrationsmätningar på KTH ett rum med hårt trägolv och hård dörrvägg medan tak och två väggar var kraftigt dämpade. Mätobjektet placerades i hörnet till höger om dörren. Mikrofon placerades på olika höjder i många (vanligen 16) golvpositioner. Mätning skedde med sinusvåg i fasta frekvenser (Krohn-Hite tongenerator med tryckknappar) och rörvoltmeter (Ballantyne) avlästes. Det tog sedan en vecka att med hjälp av mekanisk kalkylator från Olivetti integrera mätresultaten. Stigs integrationsmätningar gav en god uppfattning om högtalarsystemets klangliga egenskaper. Därtill mätte han övertonsdistorsion, intermodulation och dynamiska egenskaper, impedanskurva och mycket annat. Resultaten tolkades systematiskt och jämfördes med lyssningsintryck, med referens till levande musik.
FORSKARKARRIÄREN
Frågan har ställts varför Stig aldrig blev teknologie doktor. Samtida har berättat att KTH under hans tid knappast pressade fram avhandlingar. Tekniska problem skulle identifieras och lösas, och blivande civilingenjörer gavs redskap för problemlösning. Amerikanska akademiska medicinares devis publish or perish var inte aktuell vid KTH.
Klart är att Carlssson inte valde den snabba vägen till doktorsgrad: ett av professorn förelagt avgränsat ämne, för vars lösning handledarkompetens, personal och modern men redan beprövad utrustning stod och väntade. I stället byggde han under många år upp ett elektroakustiskt laboratorium med få motsvarigheter i dåtidens akademiska värld. Forskarutbildning i elektroakustik var vid denna tid sällsynt. I efterhand har sagts mig att resultat och analys av integrationsmätningarna på högtalare hade räckt för en avhandling (som dock mycket få vid den tiden skulle haft tillräcklig kompetens för att bedöma). Och det var bara en av Carlssons insatser inom ljudteknisk forskning, utveckling och utvärdering
En möjlig bidragande orsak var Stigs stränga självkritik, en egenskap som enligt populär-psykologisk litteratur tillskrivs många uppskjutare, även sådana som under sin livstid varit ytterst produktiva. Se t ex boken Procrastination: Why You Do It, What To Do About It av Jane B. Burka och Lenora M. Yuen, Da Capo Press 2004.
LYSSNING
Stig lyckades inte endast med den sällsynta prestationen att spela av skivor på sådant sätt att ljudet starkt påminde om vad som kan utvinnas från motsvarande masterband, rätt avspelat. Hans systematiska och långvariga insatser för inspelnings- och avspelningskedja gjorde det möjligt att återge klang från artisterna och ljudmiljö från upptagningsrummet på ett ovanligt trovärdigt sätt i ett ordinärt vardagsrum.
Detta blev möjligt genom att han lyssnade, mätte, analyserade och (i mån av möjlighet) påverkade alla länkar i kedjan, från upptagningslokal och mikrofon till högtalare, lyssningsrum och lyssnare. Spektral energifördelning och tidsförlopp, vibrationer och resonanser och dessas inverkan på klangen analyserades noga.
För att försöka belysa Stig Carlssons ljudtekniska insatser när det gäller kontroll över återgivningskedjans tonkurva, resonans- och vibrationsfenomen behövs en dos teknikhistoria, och några ögonblicksbilder från utvecklingen av inspelningskedjan. I detta och kommande avsnitt följer ett antal axplock, med ett litet urval litteraturreferenser för den som vill gå till källorna. För en modern introduktion till rön om högtalare, rum och psykoakustik hänvisas till Floyd E. Toole, som bl a skrivit boken Sound Reproduction (Focal Pres 2008), där flera av Stigs teser erbjuds experimentellt underlag.
TEXTER OM IN- OCH AVSPELNING AV LJUD
Sound Recording: The Life Story of a Technology av David L. Morton, Jr. The Johns Hopkins University Press: 1 edition (April 20, 2006).
Technical Fundamentals of Audio av Ted Uzzle, Robert A. Bushnell och Thomas G. Bouliane (NSCA ISBN 0-87288-701-4, Cedar Rapids, IA, 2000) ger grunderna.
Om elektroakustiska omvandlare finns en bok som förmedlar en dos teori: Audio Transducers av Earl Geddes och Lidia Lee (GedLee Associates ISBN 0-9722085-0-X, Novi, MI, 2002).
BILDER OCH LJUDFILER
Illustrerade sajter, med en del ljudexempel och några originalarbeten:
http://history.sandiego.edu/gen/recording/notes.html
http://www.charm.rhul.ac.uk/content/KCL_resources/beardsley_brief_history.html
http://www.recording-history.org/
http://www.loc.gov/
4 KLASSIKER OM SKIVANS HISTORIA:
The Fabulous Phonograph (flera upplagor från 1955, 1965 och 1977) av Roland Gelatt.
From Tin Foil to Stereo (oavkortad upplaga 1959) av Oliver Read och Walter Welch: ny upplaga, av Walter L. Welch & Leah Brodbeck Stenzel Burt, har utgivits av University Press of Florida ISBN 0-8130-1317-8, Gainesville, FL, 1994.
The Recording and Reproduction of Sound (Sams, Indianapolis, 1949: andra upplagan 1952) av Oliver Read.
Grammofonbogen (tre häften København 19421943) av Knud Hegermann-Lindencrone.
REFERENSVERK FÖR ANALOG LJUDTEKNIK AV ÄLDRE SLAG:
Langford-Smith, Fritz. Radiotron Designers Handbook, 4th ed. (Ursprungligen publicerad av Wireless Press för Amalgamated Wireless Valve Company Pty. Ltd., Sydney, Australien 1934; fjärde upplagan återutgavs av RCA Electronic Components, Harrison, NJ, sista gången 1968; finns nu i tusensidig häftad version från Newnes (Butterworth-Heinemann) ISBN 0-7506-3635-1, Oxford, England, 1997).
Tremaine, Howard M. Audio Cyclopedia, 2nd ed. (Howard W. Sams ISBN 0-672-20675-7, Indianapolis, 1973) är ett mycket användbart uppslagsverk.
Audio Engineering Handbook redigerad av K. Blair Benson (McGraw-Hill, New York, 1988) finns inte längre i tryck, efterföljdes av Standard Handbook of Audio and Radio Engineering, 2nd ed. av Jerry C. Whitaker och K. Blair Benson (McGraw-Hill ISBN 0-07-006717-1, New York, 2002), som tyvärr saknar en del material om äldre ljudteknik (dock finns vissa kapitel ur den äldre boken i medlevererad CD-ROM).
Modern Gramophones and Electrical Reproducers av Percy Wilson och G. W. Webb, London 1929.
The Gramophone Record av H. Courtney Bryson, 1935.
Elements of Sound Recording av J. G. Frayne och H. Wolfe, 1949.
The Gramophone Handbook av Percy Wilson, Methuen 1957.
Sound Reproduction (Wharfedale Wireless Works 1950) och andra böcker av Gilbert Briggs.
MODERNA TEXTER OM HÖGTALARE OCH RUM
Sådant som Stig Carlsson under KTH-tiden och därefter kom fram till med analog mätteknik, matematiska modeller och lyssningsbedömning kan nu ganska lätt mätas med digitalteknik. Flera av hans hypoteser och rön har bekräftats av andra, först på senare år. Detta är ett stort ämne som det förhoppningsvis blir tillfälle att återkomma till. Viktiga bidrag hittar man bl a genom att söka efter artiklar av bl a Lipshitz, Vanderkooy, Davis, Toole och Linkwitz på www.aes.org
Lars Bäcklund
(Del 2 följer i Nyhetsbrev nr 71)
Nya OA-116-rekommendationer
I och med den leveransen av nya B65-oa II har också produktionen av båda de för Sonab OA-116 specialanpassade 16 ohms B65-oa midbasarna och 5,3 ohmsbasarna W65-oa upphört för gott. Rättighetshavaren Stiftelsen Stig Carlsson – SSC – har valt att bara ta fram ett nytt förbättrat element B65-oa II vilket bara finns i 8 ohm. Detta gör att de nuvarande filtren i OA-116 inte längre passar. Det kommer alltså att behövas en ny modifieringsinstruktion för dessa filter, vilket kommer att arbetas fram inom SSC när den nya Carlsson kondiskanten finns i tillverkning. Tills dess är detta vår rekommendation till alla som vill montera nya B65-oa II i OA-116 följande:
REKOMMENDATION
1. Montera ett par nya B65-oa II som mellanregister i OA-116 – men sätt ett motstånd på ca 5,7 ohm på plusingångarna på vardera elementet. På så sätt luras filtret se detta 8 ohmselement som ett 16 ohms, vilket filtret egentligen är byggt för. B65-oa II kommer här att ge ett ännu renare ljud med ännu rakare tonkurva än Sonabs originalelement. (Obs! Vår rekommendation har ännu inte testats och godkänts av SSC, men ska teoretiskt bli rätt. Rapportera gärna till oss hur det låter!)
2. Montera även ett par nya B65oa-II 8 ohm som basar i botten. Skillnaden mot originalets 5,3 ohm blir till det bättre, trots att impedansen är högre. Även här blir ljudet renare. Den lilla peak som i original finns vid 100 Hz planar ut (det tycker undertecknad är bra, men kanske inte alla?) och eftersom B65-oa II:orna är mer baskapabla genom hela registret motsvarar dess högre känslighet ganska exakt ett original 5,3 ohmselement, dvs de spelar lika starkt som det ursprungliga elementet, men renare – och djupare.
Sedan kan ägaren bygga om filtren den dag kondiskanten och en ny instruktion finns framme, och då få ännu bättre återgivning!
BUDGETALTERNATIVET
Budgetvarianten är som vanligt att låta seriöst renovera alla originalbasar/mellanregister till nyskick.
OBS! Detta är inget för vanliga elektronikfirmor eller hemmapulare! Carlssonelement är MYCKET svårrenoverade med sin långa slaglängd, tunna talsople, extremt smala talspolegap, svaga spindel och sköra skick. Välj en instans som har djup kunskap om sådan renovering.
Inga kommentarer än.