Nyhetsbrev #10 – november 2001

NYHETSBREV nr 10 från CARLSSONPLANET
====================================
11 nov 2001

INNEHÅLL
========
1. REDAKTÖREN HAR ORDET
2. BREV OM NYA DISKANTEN
3. OD-11-TIPS
4. EUREKA! OA-6 II ÖPPNAR SIG
5. MÄSSRAPPORT FÅR STÖD

1. REDAKTÖREN HAR ORDET
============================

Inga stora sensationer, men ett par läsarbrev, ett bra
OD-11-tips och en slutgiltig lösning för filterstrulet på
OA-6 Typ II är huvudingredienser i detta Nyhetsbrev som går
ut till 103 prenumeranter. Sidan har när detta skrivs
exakt 2900 besökare.

Stig Carlsson ler i sin himmel!

Mycket nöje
Redaktör Per Gulbrandsen

2. BREV OM NYA DISKANTEN
========================
Nu börjar även mer sansade Carlssonanvändare utanför den
”inre kretsen” av Carlssonfixerade galningar byta sina
gamla småtjutande kondiskanter till de nya Peerless CT62
med polypropylenkon, och även montera diskanterna i Y-
konfiguration, allt enligt CarlssonPlanets
rekommendationer. Och även dessa personer tycks bli nöjda!
Så här skriver t ex Magnus Olaison i ett mejl till er
redaktör (som Magnus vänligen låtit mig citera här):

Tjena Per!
Ville bara maila och tacka för dels en väldigt bra
sida, dels för tipset på de nya diskanterna. Jag har
bytt diskanter och placering av diskanterna på mina
OA-6 typ IIa och diskanter på mina OD-11. Vilken
skillnad!! Jag var skeptisk till att det skulle göra
någon skillnad men det blev ju helt enormt mycket
bättre!

mvh / Magnus Olaison

3. OD-11-TIPS
================
En annan läsare, Staffan Ahl, ringde CarlssonPlanet
häromdagen med ett utmärkt tips för OD-11-ägare som vill
byta till CT62-diskanter, något som ju är krångligare på
OD-11 än på övriga Carlssonmodeller med kondiskanter:

Först märker man ut hur högt den nya diskanten ska sitta,
och gör märken i baffelväggarna som ju är för trånga för
CT62. Så klipper man till en plåtbit med samma bredd som
frontplattan på CT62 (Staffan använde en gammal kasserad
kondiskant av annat märke men med samma yttermått som han
först rensade från innanmäte).

Sen hettar man upp plåtbiten ordentligt på en spisplatta
eller dylikt och för därefter in plåtbiten i rätt vinkel
där diskantens frontplatta ska sitta. Enligt Staffan
smälter då ABS-plasten exakt rätt så det blir en lagom
skåra att limma fast diskanten i. Med denna metod behöver
kan inte ens skruva i elementet, det sitter bra ändå.

Jag ska omedelbart pröva den Ahlska metoden på ett par
OD-11 som jag just ska byta diskanter på och återkommer med
slutrapport i ämnet. Fungerar det som Staffan berättar lär
det bli den modell CarlssonPlanet rekommenderar i
fortsättningen!

Fler läsare är naturligtvis välkomna med synpunkter och
tips efter egna renoveringar.

4. EUREKA! OA-6 Typ II ÖPPNAR SIG
===================================

Plötsligt en natt kom jag på lösningen. Jag har i
Nyhetsbrev nr 5 utförligt (FÖR utförligt?) redogjort för
mina stora problem med att renovera modellen OA-6 typ II.
Och då speciellt problemen med att nå och jobba med
delningsfiltret uppe under diskantbaffeln. Och även om min
nya, långt bättre lösning fortfarande kräver en del arbete
via baselementhålet är jobbet mycket enklare och blir
framtidssäkrare på alla sätt.

Efter att ha lyft ut baselement, underkorg och basslutsteg
lyfter man ut byggullen genom baselementhålet (byggullen
måste först skjutas mot basreflexrören och sedan
försiktigt dras ut runt tvärstaget – använd tjocka
armlånga diskhandskar mot kliande, farlig glasull!).

Efter dammsugning av lådans inre sticker man in
avbitartången och klipper helt enkelt loss och lyfter ut
filtret. Både filtret och baffeln rensas från alla gamla
kablar. Sen ser man lätt på filtret hur allt ska vara (det
står 1-4 för diskanter och 5 för mellanregister på
filtret), byter kondingar och ev drosslar och löder på nya
enkarderliga kablar i samma längd som de gamla (var noga
med plus och minus). Därefter borrar man nya
kabelgenomföringshål uppifrån i baffeln för Y-montering av
nya diskanter och nytt kabelhål till
mellanregisterkammaren (borra från kammaren) och tätar de
gamla kabelhålen ordentligt.

Sen. Tar man det nyfixade filtret med alla kablar, stoppar
in hela härligheten via bashålet och sticker sedan in
kabelpar för kabelpar i rätt hål underifrån via bashålet.
Börja med mellanregisterkabeln, sen allt diskantkablaget,
och sist skuvar man fast filtret igen under
diskantbaffeln. Eureka!

OA-6 Typ II’s överdel är nu i renoverat skick. Glöm allt
gammalt fippel och söndersågade bafflar (hur kunde jag
tänka ut nåt så förskräckligt?) i Nyhetsbrev nr 5. Det här
fungerar, och blir CarlssonPlanets rekommendation i
fortsättningen.

5. MÄSSRAPPORT FÅR STÖD
=======================
I förra Nyhetsbrevet var jag orolig över att jag inte
skulle godtas som en objektiv recensent av HiFi-mässan i
Malmö eftersom jag tyckte Carlssonrummet var så överlägset
resten av utställarna. Men hittills har min recension
nästan bara fått medhåll!

Så här skriver t ex Fredrik Montelius, en av Nyhetsbrevets
trevliga prenumeranter i ett mejl (som jag fått Fredriks
tillstånd att publicera):

”Rapporten från Mässan i Malmö var INTE överdriven.
Troligen skulle jag också kunna kallas part i målet
eftersom jag tar emot utskick från CarlssonPlanet,
men jag har ingen anledning att stödja den ena eller
andra firman av ekonomiska eller nepotistiska skäl
(jag är bara paniskt rädd för att mina OA måste bytas
ut mot något annat någon gång; jag har letat efter
alternativ men jakten har varit helt tröstlös).

Faktum är att mässan, den första jag varit på (!) var
en omtumlande upplevelse, mer än att det var så
fullproppat med prylgalna män: Det fanns över huvud
taget inget ljudsystem som lät så bra som det i
sammanhanget enkla Carlssonsystemet.

Sonys SACD-anläggning lät ganska behaglig, men inte
revolutionerande; allt annat (!) lät ILLA bortsett
från Proceed-Revelsystemet. Detta tyckte jag — i
motsats till redaktören — lät bra. Högtalarna
”försvann” verkligen och artisterna framträdde i dess
ställe. Men vad var det för artister? Den spröda
Propriusinspelade sångerskan lät som om hon var lång
nog att slå huvudet i taket och gitarren som
ackompanjerade henne lät som om det var hon själv som
spelade på den. Dessutom hängde den nere vid hennes
knän. (Den diskreta kören lät dock fint.) Rent lät
Revelsystemet i alla fall; tryggt, stabilt och
stadigt med akustisk auktoritet. Men naturligt? Nej.

Det enda som lät befriande bra och skönt var
Carlssonsystemet. Inte illa, med tanke på vad
Proceed-Revelsystemet kostar! De som såg konsertdvd:n
med Eagles märkte nog också att ljud och bild
synkades dåligt.

Synd att det var så mycket hemmabiosystem också, men
jag är väl gammaldags fast jag är ung!
Fredrik Montelius”

Och så här svarade jag Fredrik om Revelsystemet:

Jag håller med dig om att Revelsystemet bjöd på
välljud. Men det jag kritiserade var basåtergivningen
som ju var helt sjövild i djupbasen, utan styrsel och
med en i mina öron väldigt ful puckel vid ca 60 Hz
medan det svackade betänkligt runt 100-120 Hz. Detta
var på lördagen – du kanske var där på söndagen och
hörde en justerad anläggning, vad vet jag.

Men som du skrev:

”Rent lät Revelsystemet i alla fall; tryggt, stabilt
och stadigt med akustisk auktoritet. Men naturligt?
Nej.”

Det var allt för den här gången!
Red.

Inga kommentarer än.

Lämna ett svar