Ledare
OA-51.3 på High End 06-mässan
Alla B65-basar och CT62-diskanter slut
Mer om basmodulen till OA-51
Olle Mirsch avslöjar OA-5 ”Freudenthal”
FAQ: OA-6 Typ 2 – Säkringarna går
Norskt genombrott för Carlsson
Har Carlsson transparent ljud?
Ledare
Välkomna till ännu ett späckat nyhetsbrev från CarlssonPlanet. Denna gång har vi hört en kommande Carlssonmodell, avslöjar mer om en kommande basmodul, vi avslöjar en märklig och okänd 70-talsmodell och berättar om det prekära elementläget m.m.
Mycket nöje!
Per Gulbrandsen
Chefredaktör
OA-51.3 på High End 06-mässan
Förra helgen den 4-5 februari gick hifi-mässan High End -06 av stapeln, arrangerad som vanligt av kabeltillverkaren Gignos men denna gång huserad på Lärarhögskolan i Stockholm.
För oss Carlssonfantaster var mässan lite extra högtidlig då det begicks nypremiär för en alldeles särskilt älskad Carlssonmodell. John Larsen HiFi visade och spelade för första gången på nygamla Carlsson OA-51.3, en modell som sätts i serieproduktion om någon månad. Och OA-51.3 tycks ha försetts med rent rumsupphävande krafter när den återskapade konsertinspelningar på ett rent spöklikt sätt.
Vår redaktör Martin Dellstig ger här en rapport.
På mässan i helgen återlanserades Carlsson OA-51, nu som OA-51.3.
OA-51 är den högtalare som hålls högst av många i Carlssonvärlden och nu återintroduceras den alltså
17 år efter att 50-serien lades ner 1989.
Ett par sportbilsröda OA-51.3 spelades av Larsen på mässan med ett fantastiskt ljud. Flera
inspelningar var sådana som SC själv gärna lyssnade på (Live is life med Arne Domnerus och Lars Erstrand).
HIGH END 06
På mässan i helgen fanns ett stort spann av utställare som presterade allt från välljud till oljud!
En sak som vi tyckte stack ut var att det var mycket tvåkanalljud jämfört med tidigare, är det en trend med tvåkanalsljud? Några utställare tycker vi förtjänar en kommentar
LARSEN HIFI
Utan att jag tror vi är partiska…Hos Larsen HiFi/Carlsson fanns i mitt tycke mässans bästa ljud!
Carlsson OA-58
– gjorde det de alltid gör, lät bra, jämfört med vad man får för pengarna i övriga rum på mässan låter de oanständigt bra, tänk vad mycket pengar man får över till skivor och annat.
Carlsson OA-52.3
– hade nu begåvats med en tyghuv istället för gallret framför elementen. Tyghuven ansluter mycket
propert till dämppanelerna i samma tyg och formar nu en snygg helhet.
Carlsson OA-51.3
– stod där läckert sportbilsröda och väntade när vi kom in i demorummet. När vi till slut fick höra dem så framstod det snart att detta nog var det bästa ljud Larsen haft på en mässa någonsin!
Dock kunde man notera vissa stående vågor i lokalen som yttrade sig i viss konstighet i ett basregister.
INTELLIGENT SOUND
IS stora nya system lät faktiskt också riktigt bra med god spridning, mässans bästa icke Carlssonljud.
Rent levande och naturligt, tyvärr avskräcker prislappen för högtalarna och slutstegen man behöver
skall vi inte tala om, men bra lät det!
AUDIO CONCEPT
Ett riktigt trevligt ljud hade de där, inte ofärgat precis men väldigt levande vilket ju gör musik
roligt att lyssna på, där hörde vi högtalare från Zu och WLM, Wiener Lautsprecher Manufaktur.
HIFIKLUBBEN
Dalis nya dyra stativhögtalare här drivna av elektronik ur NAD:s nya dyra Masters Series lät för en
gångs skull lät riktigt bra, så länge man satt still på stereomittlinjen alltså.
TONKRAFT
Dynaudios korrekta och välljudande högtalare som återgav musiken mycket propert.
Musiken återgavs dock på ett sätt som var själlöst, platt och dött fast med spikrak frekvenskurva…
GIGNOS
Mässans arrangörer Gignos (tack Gignos för att ni ordnar detta!) demade en kommande högtalare som dock helt hemskt trots alla fantastiska förkortningar som konstruktören kunde.
Det var en mycket trevlig mässa som vi hoppas återkommer även nästa år!
Martin Dellstig
Alla B65-basar och CT62-diskanter slut
Vi på CarlssonPlanets redaktion får väldigt många frågor från oroliga renoverare om elementsituationen just nu och det är inte undra på.
Nu är nämligen alla varianter av Carlssons nya B-65-oa-basar slutsålda och nya har inte hunnit tas fram p.g.a. en Kinaflytt av Peerless/Vifafabriken. Och med maximal otur för Carlssonrenoveraren har samtidigt tillverkningen de utsökta kondiskanterna Peerless CT62 lagts ner. SSC arbetar för fullt på att lösa de uppkomna problemen, läs mer om elementsituationen nedan.
CARLSSON B65-BASAR
Nya Carlsson B65-oa baselement är tillfälligt slutsålda sedan någon månad även i 8 ohm.
Det betyder att det inte längre finns några nya basar att köpa, varken till 70-talets Sonabmodeller OD-11, OA-12/14/118/2212 eller till den senare Carlsson OA-50. Orsaken är att stora delar av Peerless och Vifas tillverkning flyttat till Kina och att en tillverkare av högtalarkoner lagt ner.
En ny uppgraderad Carlsson B65-oabas är dock redan på gång, prototyper skall snart utvärderas och om allt fungerar som SSC (Stiftelsen Stig Carlsson) har planerat så ska den nya uppgraderade 6.5 basserien vara på marknaden i april-maj.
Tills dess är vår rekommendation att man renoverar sina gamla originalbasar (de är alltid lätta att sälja vidare sedan om de är proffsigt renoverade – vi gör sådana renoveringar på CarlssonPlanet). Man bör dock inte välja basar av annat märke då inga andra baselement passar, ett sådant byte förstör den ortoakustiska förmågan i Carlssonhögtalare.
PEERLESS DISKANTER
När det gäller kondiskanterna Peerless CT62 har vi ett ännu större problem då de inte tillverkas längre och är så pass avancerade i sin konstruktion att de heller aldrig mer lär sättas i produktion! Det är alltså ingen händelse att CT62 låter så fint som de gör
Vad ska man då göra när man står där mitt i Sonab-renoveringen och det visar sig att alla de gamla 70-talsdiskanterna har gått in i Carlssonhimlen? Ja, det kan fortfarande gå att hitta CT62 idag, men då ska man ha tur som en tokig.
LETA LAGER
En fantast på vårt forum hittade nyligen ett 20-tal exemplar CT62 utomlands och erbjöd sig vänligen att dela med sig via vårt forum.
De försvann förstås som vinden. Så om något sådant erbjudande dyker upp igen ska man förstås hänga på. Möjligen ligger det kvar fler osålda lager av CT62 lager här och var i butiker i världen så leta gärna.
Man får alltså spela vidare på de gamla diskanterna så länge. Och om de är slut, skaffa så fina Peerless originaldiskanter som möjligt (vi har en mindre batch på lager för 50-60:-st) tills dess en ersättare tas fram av SSC någon gång i höst.
Byte till annan modell av kondiskant än dessa är inte att rekommendera då ortoakustiken även ställer speciella krav på kondiskanterna om den ortoakustiska förmågan ska behållas.
SAMMANFATTNINGSVIS
Står du, bäste läsare, alltså i färd med att renovera dina Carlssonhögtalare från 70-talet?
Då är vårt råd: Fortsätt renovera resten av högtalarna enligt våra instruktioner. Och när det gäller elementen:
1. Behålla de gamla diskanterna tills nya finns framme. Skaffa originalelement som ersättare för de diskanter som tystnat eller låter illa.
Men renovera inte filtren då de kommande diskanterna kan kräva ett annat filter
2, Låt renovera de gamla basarna. De är oftast möjliga att försätta i nyskick om de lämnas till expert. Sedan kan du lätt sälja de renoverade basarna vidare när de nya kommer i handeln igen. Det finns alltid Carlssonägare på budget som inte vill eller har råd med nya basar men ändå måste byta. Renovera dock inte basfiltren än då de uppgraderade B65-basarna kommer att kräva ett nytt filter.
Ledsen att vi just nu inte kan komma med något bättre besked, detta är utanför vår kontroll!
KONSTRUKTÖRENS SYN PÅ SAKEN
Det element som SSC måste prioritera högst i detta läge är Carlssonbasarna B65-oa (SSC arbetar ideellt och utan arvoden). Så här säger SSC:s konstruktionsansvarige ingenjör Ingvar Öhman:
”Arbetet pågår och vi hoppas kunna introducera efterträdaren till B65-oa under våren. Elementet är färdigkonstruerat, men det återstår några produktifieringsjusteringar som av allt att döma kommer att vara klara innan denna vecka är slut.
Huvuddelen av filterarbetet för den nya versionen av OA58 görs redan på prototypnivå och är alltså redan klart. Men när de serietillverkade elementen är färdigproducerade så tillkommer förstås den för kvalitetshögtalare nödvändiga finputsningen av delningsfiltren.
Det nya B65oa-elementet medger en något förbättrad basförmåga och lägre upphängningsinducerad distorsion. Särskild hänsyn har även tagits till registret vid knappa 2,5 kHz, som av vissa har bedömts vara en liten smula aggressivt i de äldre versionerna av elementet på grund av en liten resonans i det gamla membranet. Denna artefakt är helt eliminerad i det nya elementet.
För äldre Carlssonhögtalare med 6,5″bas, alltså diverse Sonabmodeller, kommer modifikationsbeskrivningar av delningsfiltren att tas fram så att fördelarna med det nya B65oa kan komma även ägare av de äldre högtalarmodellerna till del.
Det kommer därmed att kunna ersätta både 8 ohms- och 16 ohmsversionerna! Det 5,3 ohmselement som sitter i OA-2212 och OA-116 får en helt egen ersättare dock, men den kommer att dröja lite längre.”
Mer om basmodulen till OA-51
Apropå den nypresenterade Carlsson OA-51.3 så vet trogna läsare av CarlssonPlanets material att det är den Carlssonmodell som har flest tillskyndare bland guldöronen kring Stiftelsen Stig Carlsson. OA-51-serien har egentligen bara en svaghet och det är kapaciteten och utsträckningen neråt i frekvens. Modellen kan inte ge lika djup och stark basåtergivning som t.ex de större 70-talarna. Detta planerar nu SSC:s konstruktionsavdelning att åtgärda och det rejält.
På ritbordet hos SSC ligger en skiss på en ca 80 liter stor basmodul med dubbla nykonstruerade 8-tumsbasar. Den nya basmodulens mått, bestyckning och design gör att den passar perfekt som underdel till alla landets OA-51:or. Med sin stora volym och sina dubbla basar är den tänkt att bli något av det mest dynamiska svensk högtalarmarknad hittills sett.
OVANLIG FORM
Den nya basmodulen får en ovanlig form. Den blir både hög och grund och lådans mått ovanifrån stämmer exakt överrens med OA-51:ans undersida. Med sina sluttande väggar blir basmodulen en designmässigt fräck fortsättning på OA-51:ans säregna form ner till golvet. Den kommer också att innehålla nödvändiga delningsfilter som avlastar OA-51-lådan från djupbasen vilket kommer att göra överdelen än mer välljudande.
STIGS DRÖM
En basmodul till OA-51-serien är helt enligt den dröm Stig Carlsson en gång själv hade om att med en underdel göra OA-51 till en fullrange top-of-the-line-högtalare. OA-51 är också vad jag förstått den modell Stig näst efter Kolboxen la ner längst konstruktionstid på under sin livstid, två år.
Olle Mirsch avslöjar OA-5 ”Freudenthal”
Det kom en dag ett mejl till CarlssonPlanet som visade sig innehålla en världsnyhet för oss Carlssonfantaster. Mejlet kom från ingen mindre än Olle Mirsch, 70-talets svenske högtalarkonstruktör som alltid gick i Stig Carlssons fotspår men som skulle komma att nå ännu större kommersiella framgångar än Stig. Olle skrev: Sonab gjorde på 70-talet en specialvariant av OA5 i en begränsad upplaga, med yttre design av Peter Freudenthal. Finns det några kvar av dem och vad har de i så fall för värde i dag? Olle Mirsch. Er chefredaktör blev helt paff: en Sonab OA-5 Freudenthal? Och så var mejlväxlingen igång.
Hej Olle!
Vad trevligt att få mejl från dig! Ditt namn dyker ofta upp på Carlssonplaneten, vore jättekul att få veta lite mer kring Mirschhögtalarna.
Och nu kommer du med – för mig – en fullständig nyhet: Sonab OA-5 i specialdesign! Har du någon mer information kring detta? Typ vad hette modellen och hur såg den ut? Och vem var Peter Freudenthal?
Jag som skrivit 54 nyhetsbrev om Carlssonhögtalarna och säkert hanterat 10.000 mejlfrågor kring Carlsson har aldrig hört talas om detta tidigare. En mindre sensation i dagens Carlssonvärlden om jag får bedöma. Hör väldig gärna av dig igen!
Vänliga hälsningar
OCH OLLE SVARADE:
– Hej, Peter Freudenthal är en mycket väl- och erkänd konstnär, född 1938, vars alster präglas av nonfigurativa motiv i färgglada rutor, fält och linjer. Hans verk har varit utställda på en stor mängd konsthallar inte bara i Sverige men också i USA. Han är representerad på ett dussintal museer både i Sverige och utomlands.
Han målade på Sonabs uppdrag ett antal (troligen högst ett eller ett två dussin par) OA-5 i ett vackert färgglatt mönster. Jag är dock inte säker på att varje exemplar var handmålat. De användes i huvudsak för reklamändamål, men med mina goda kontakter med Sonab fick jag köpa ett par. Var är de andra?
OCH I NÄSTA MEJL:
– Hej Per, här skall du få mera kött på benen om de speciella Peter Freudenthal-högtalarna. Det var 1972 som Sonab uppdrog åt PF att utvändigt designa några OA-5. Det blev 20 st, alltså 10 par. PF numrerade sina högtalare som man gör med originalverk. Mina exemplar har nr III/XX och XIII/XX. Han numrerade dem antagligen på ”löpande band”, och sedan matchade Stig ihop dem så att de blev så ljudbalanserade som möjligt Jag skickar en nytagen bild, så får du se vad vi talar om.
Ha en skön helg
önskar
Olle
OLLE OM MIRSCHHÖGTALARNA
– Vad som hände med Olle Mirsch AB var att företaget år 83 övergick i Mirsch Audio AB. Produktionen av traditionella Mirsch-högtalare upphörde och verksamheten övergick till ett samarbete med ett flertal japanska leverantörsföretag. Japantillverkade högtalare var inte populära i Norden. Jag gjorde därför ett flertal konstruktioner åt Panasonic, Kenwood, Sanyo, Technics, Yamaha och Aiwa. Högtalarna tillverkades i Finland och distribuerades inom Skandinavien i stora antal, ingående i paketanläggningar som från 80-talets början dominerade stereoförsäljningen. Det var inte många som kände till att det var mina konstruktioner som utgjorde grunden till högtalare från kända japanska företag.
I senare delen av 80-talet startades ett givande samarbete med danska HiFi & Elektronik samt med Elektronikvärlden (Numera Ljud & Bild). I dessa tidningar presenterade jag ett stort antal högtalarkonstruktioner som man kunde bygga själv. En artikelserie beskrev också hur man med enkla medel själv kan konstruera högtalare och utföra vissa elementära mätningar som krävs för ändamålet.
Under de sista åren av min yrkesverksamhet övergick jag till konstruktioner i högre prestandaklass. Modellerna Black Aros, Allegro och Rondo presenterades bl a på internationella ljudmässor i Chicago, Singapore och London. Uppskattningen blev stor, men det visade sig ändå att framgångar på de internationella marknaderna inte kunde nås bara med bra produkter. Därtill fordrades också stora ekonomiska resurser för aktiv marknadsföring för att kunna tävla mot de stora väletablerade företagen.
På hösten 1996 avvecklades verksamheten i Mirsch Audio AB och företaget avregistrerades i lugn och ro i mars 1997.
Jag har nu varit pensionär i 12 år och helt upphört med aktiviteter kring högtalare, och har därför inte möjlighet att informera om eller på annat sätt fördjupa mig i högtalarfrågor.
Men som jag minns det var Mirsch OM3-29 marknadens enda konstruktion som utöver vanlig stereoåtergivning även kunde ge en ”Ambio”-effekt genom att åt sidan utstråla kanalernas skillnadssignal. Jag hoppas att du med detta har fått dina frågor delvis besvarade.
Vänligen
Olle Mirsch
PS. Bild på OA-5 Freudenthal kommer att läggas in på OA-5-sidan i veckan!
FAQ: OA-6 Typ 2 – Säkringarna går
”Hej! Kort fråga: Jag har nyligen fått ett par gamla OA-6 typ 2. Säkringarna löser ut på på det ena slutsteget. Efter att ha läst er sida så får jag uppfattningen att jag inte skall lägga ned allt för mycket tid på renovering. Vad göra – ett enkelt fel eller en total renovering?
Mvh Per-Eric Lindström”
Och tyvärr är beskedet till Per-Eric inte upplyftande:
Hej Per-Eric!
Ja, jag är ledsen, med det du råkat ut för är lika klassiskt som svårlöst. Den enda radiohandlare som hittills klarat av att reparera dessa hopplösa konstruktioner till slutsteg – Östermalms Radio och TV-service – har nu givit upp och bett mig ta bort vår rekommendation på sajten om att lämna in strulande OA-6II-steg där. Så nu står vi utan råd och jag vet faktiskt inte vad jag ska rekommendera dig till!
UNIKA
Mina ståndpunkter vid svåra renoveringsproblem är annars den här:
Alla Carlssonhögtalare är så fina och unika konstruktioner att de borde räddas till eftervärlden och nya generationer av lyssnare.
Men samtidigt: det kan inte vara rimligt att lägga ut astronomiska belopp på enskilda par för att de ska bli brukbara. I fallet med OA-6 Typ 2 känner jag idag inte till något alternativt slutsteg att rekommendera för ombyggnad.
Så om du inte lyckas hitta något lager av de transistorer som fallerat i ditt OA-6II-”slutsteg” så är det nog kört.
OMÖJLIGT VAL
Alternativen är som jag ser det annars bara att:
1. Bygga om högtalarna till passiva genom att såga bort mellanregisterkammaren och bygga dit en dämpad korg a la OA-5 (svårt, kräver oscillator mm att få rätt, att mellanregistren totalrenoveras, osv)
2. Slakta högtalarna och se till att de fina Philips 9710 bas- och mellanregistren (du har ju faktiskt 4 stycken totalt och det är brist på dessa) går vidare till att rädda andra Carlssonkonstruktioner. Sedan kan du alltid använda de vackra lådorna till något annat – ett par subs kanske?
Norskt genombrott för Carlsson
Att döma av mejltrafiken till CarlssonPlanet är Norge nog det land som hyser näst flest Carlssonfantaster i världen. En uthållig och ledande norsk Carlssonfantast är Arne Langaas som de senaste åren skrivit ett otal inlägg om Carlssonljudets förträfflighet på www.hifisentralen.no.
Trägen vinner, den norska marknaden börjar få upp ögonen och i dagarna har Arne lämnat en jublande rapport på forumet om att nordisk hifi-press nu äntligen upptäckt Carlsson. Arne Langaas berättar i sitt glada mejl till oss om Carlssonljudets genombrott i Norge.
– Hei! Jeg har i flere år argumentert for og diskutert Carlsson på nettstedet hifisentralen her i Norge. Starten var rett og slett min kjennskap til modellene OA-50 og OA-52 som ble solgt i en hifi-forretning som jeg jobbet i her i Trondheim på 80-tallet. Jeg eide selv under en periode begge disse modellene. Jeg kunne ikke glemme hva jeg engang har hatt og for noen år siden fikk jeg kjøpt et av de siste parene av OA-50.2 som ble produsert, egenimportert, da det ikke fantes importør og forhandler av Carlsson i Norge på den tiden. Jeg ble svært fornøyd og messet budskapet utover et uvitende norsk publikum som diskuterte hifi på det forum og nettsted som de fleste norske hifi-interresserte tydeligvis var innom, ”Hifisentralen.no”.
Etterhvert viste det seg at flere hadde positive opplevelser med både Sonab og Carlsson, og støttet meg i mine innlegg. Hifi-journalister ble etterhvert nyskjerrig på dette, og tilslutt tror jeg at all omtalen og diskusjonen på dette forumet faktisk er en stor del av grunnen til at Carlsson endelig ble gjenstand for dagens tester i hifi-pressen. Det er med stor glede jeg nå ser at Carlsson sine høyttalerkonstruksjoner fortsatt produseres, og forbedres. For de av oss som ikke har råd eller plass til andre tilfredstillende høyttalere, er Carlsson det beste alternativet for å få musikken løs fra anlegget, ut i det fri, og i stand til å røre ved vår sjel!
Link til min siste tråd i det omtalte forumet:
http://www.hifisentralen.no/cgi/yabb/YaBB.cgi/YaBB.cgi?board=hifi1;action=display;num=1131278691
Mvh. Arne Langaas
Har Carlsson transparent ljud?
En intressant diskussion om vad som egentligen är transparent ljud pågår på vårt forum. Jag har som Carlssonredaktör använt begreppet transparent ett antal gånger i olika recensioner av elektronik här på sajten. Men nu tycks jag i nervositet och av ovana som föredragshållare ha använt begreppet även om högtalare vilket jag inte alls kan stå för. Missgreppet skedde på LTS-träffen om Carlsson i december och blev startskottet för diskussionen på foumet som man kan läsa här:
https://carlssonplanet.com/forum/viewtopic.php?t=2303
Här följer en sammanfattning.
SIGNATUREN GRIFFIN INLEDDE DISKUSSIONEN:
– I många sammanhang kan man läsa om ”transparent ljud”. Så vitt jag kan förstå så är det ett ljud som är totalt ofärgat och därmed låter… just det ofärgat. Jag hade förmånen att bevista (LTS-)sammankomsten där Kolboxen spelades och där den berömdes för sitt ”transparenta ljud”. Strax efteråt spelades OA-52.3:orna där man också berömde det ”transparenta ljudet”. Skillnaden i ljud var ju astronomiskt varav jag undrar över uttrycket ”transparent”.
Det ofärgade (transparenta) ljudet var ju i båda fallen väldigt färgade relativt varandra och knappast ofärgat varför jag undrar över uttrycket. Vad har ni för synpunkter kring uttrycket ”transparent”
undrar //Griffin
OA51.3 (snik) FORTSATTE:
– Som jag ser det så är det inte själva ljudet utan ljudbilden hos Carlsson som är transparent, om man nu kan uttrycka sig så.
Holografiskt har jag oxå hört och det kan väl igentligen stämma bättre som beskrivning då den omtalade sweetspoten väldigt idefinerad hos dessa högtalare. //OA51.3 (snik)
GRIFFIN:
– Nja, jag hittade nedanstående på LTS hemsida (citat av Mårten Kihlberg) vilket ju knappast stämmer överens med det som jag upplevde i skillnad på kolboxarna och OA-52:orna.
”Transparent betyder ”genomskinlig” och detta står i motsats till färgad. Eftersom det innebär total avsaknad av färg, kan transparens i sig egentligen inte uppfattas. Endast indirekt som fullständig klarsyn och som frånvaro av filtrerande färgningar kan det uppfattas och definieras. Detta innebär att en transparent apparat inte kan beskrivas på något annat sätt än just transparent, eftersom den saknar egen kännetecknande ljudsignatur (=färgning).”
Jag menar att eftersom skillnaden i ljudupplevelse mellan de båda systemen var astronomiska, kan ju knappast någon av högtalarna vara ”tranparenta” Är det så månne att uttrycket missbrukas? Finns det transparenta ljudet?
Handen på hjärtat, visst låter de olika Carlssonkonstruktionerna väldigt olika, och därmed knappast kan kallas för ”transparenta”
Det skulle vara kul att se en sådan debatt här på forumet.
Undrar//Griffin
”BJÖRN”:
– Det där med ”transparens” är som Du konstaterat inte nå’t enkelt begrepp.
Det är klart att gör man en jämförande lyssning kan man hitta stora skillnader mellan de olika Carlssonhögtalarna. Men man kan också konstatera att det finns likartad karaktär hos samtliga Carlssonkonstruktioner.
Jag var på LTS:s ”Carlssonträff”. Det som fr a var skillnaden mellan Kolboxen och OA52, enligt min uppfattning, var frånvaron av störande och tröttande distortion hos 52:orna, men man kunde konstatera ljudkaraktären i stort sett var densamma trots dom stora skillnaderna i konstruktion. //Björn
CARLSSONPLANET:
– Hej! Nu sticker även jag ut hakan i detta intressanta ämne. Jag har ju som redaktör använt begreppet transparent ett antal gånger i olika recensioner av elektronik här på sajten, och av nervositet och ovana tycks jag ha använt begreppet även om högtalare på LTS-träffen sist, det tar jag genast tillbaka! Min åsikt är att det är bara elektronik som kan vara ljudmässigt transparent, aldrig högtalare.
Högtalare däremot står alltid i någon typ av ljudmässig relation till rummet – och till förstärkaren. Dessa båda relationer är helt avgörande för ljudkvalitén vilket gör att begreppet ”transparent högtalare” för mig blir orimligt.
KOLBOXEXEMPLET
Kolboxen menar jag är ett mycket bra exempel på varför man INTE kan använda begreppet transparent om högtalare. Hur då?
Jo, Kolboxen lät ”bättre” än OA-52.3 i LTS-lokalen helt enkelt därför att dess konstruktion – i just den lokalen just den kvällen – hade klara fördelar över OA-52.3. Detta eftersom lokalen var ytterst befolkad och därmed kraftigt dämpad.
FÖRDELARNA
Kolboxen fördelar bestod i:
+ det mycket högt placerade och i rummet utskjutande mellanregisterelementet
+ de fyra högt placerade och i rummet utskjutande diskantelementen
Tillsammans gav detta en närmast överbetonat ljus, nästan PA-artad återgivning med så pass mycket mellanregister och diskant att musiken ändå lyckades ta plats bland alla människor, textilier, kläder och mattor.
OA-52.3 RULES
Här hemma däremot – i ett mycket mindre och mer normalt befolkat rum -skulle jag aldrig till vardags vilja byta ut OA-52.3, samma par som alla närvarande på LTS-mötet tyckte drog det kortaste strået mot Kolboxen.
Kolboxparet skulle här hemma i mina öron snabbt bli för mycket med sin trevligt framfusiga spelstil, betonade diskant och mellanregister och åldrade och mer distorterande element. Här hemma är OA-52.3 kungen av dessa två modeller, det tror jag även 12Björn skulle hålla med om om han kom och lyssnade.
OLIKA
D.v.s: Det går inte att säga att Kolboxen är mer transparent än OA-52.3 – eftersom transparenta högtalare helt enkelt inte finns.
Det finns bara olika sorters högtalare som låter olika i olika rum.
Och det är just därför ortoakustiken är en så överlägsen högtalarteknik för hemlyssning: högtalarna är lyssningsanpassade till vanliga vardagsrum. Men de är inte transparenta, enligt vad jag menar med ordet.
ELEKTRONIK
Däremot hyser jag ingen tvekan om att det finns transparent elektronik! Alltså apparater som släpper igenom musiksignalen helt oförstörd.
Och det är ju tur det, för hur skulle vi annars veta vad vi egentligen lyssnar på i våra Carlssonhögtalare…
Inga kommentarer än.