NYHETSBREV nr 12 från CARLSSONPLANET
==================================================
18 dec 2001
INNEHÅLL
==================================================1. REDAKTÖREN HAR ORDET
2. CARLSSON-AUKTION!
3. NYHETSBREV I KRIS
4. CARLSSON I ROPET I HIFI-PRESSEN
5. BÄTTRE BASREFLEX-PORT TILL 50-SERIEN
6. EFTERMONTERING AV BASPORT TILL 50-SERIEN
+ BILAGA: TILL FRÅGAN OM 100Hz BILDSKÄRMAR
1. REDAKTÖREN HAR ORDET
==================================================
Välkomna till det 12:e Nyhetsbrevet denna höst från
CarlssonPlanet. Utgivningen blev den mest dramatiska sedan
sajten startade i september. Storyn om hur vår
Nyhetsbrevstjänst nästan upphörde kommer under punkt 3.
Sajten har när detta skrivs haft över 4600 besökare och
detta brev går ut till 142 prenumeranter. Har jag missat
någon i denna härdsmälta ber jag om ursäkt och får be
vederbörande att anmäla sig igen via sajten. Vi har lärt oss
en läxa, som ni förstår.
Sedan sist har sajten uppdaterats på en del punkter. Bl a
har de kommande modellerna OA–60 och OA-50.3 fått egna
modellsidor med färgbilder och de gamla godingarna OA-12 och
OA-14 som tidigare delade sida har nu egna sidor. Dessutom
har vi börjat det mödosamma arbetet med att lägga ut
broschyrer, artiklar och recensioner. Vi hann lyckligtvis
göra denna uppdatering dan innan nya numret av Molt kom ut
(se punkt 2 nedan), så nu står vi bättre rustade för en
eventuell ny anstormning av besökare.
Uppgifterna om att en 100Hz bildskärm räddat mig från
datorillamående efter en hjärnhinneinflammation har väckt
intresse och en rad mejlfrågor. Detta ämne hör dock inte
hemma i ett Nyhetsbrev om Carlssonhögtalare så frågan hamnar
därför i en bilaga sist i detta brev.
Arbetet med att inventera Stig Carlssons kvarlåtenskap är i
full gång inför den nödvändiga flytten vid nyår. För att
finansiera flytten auktionerar Stiftelsen Stig Carlsson ut
de föremål som inte lär får plats i ett eventuellt framtida
Carlssonmuseum. Mer också om detta nedan.
Mycket nöje, och God Jul!
Redaktör Per Gulbrandsen
2. CARLSSONAUKTION!
==================================================
Stiftelsen Stig Carlsson har sedan något år huserat i
utmärkta lokaler på Industrivägen 5 i Solna. Men från nyår
sker en dramatisk ökning av hyresnivån för lokalerna varför
Stiftelsen hals över huvud måste flytta Stig Carlssons
kvarlåtenskap till något billigare. Styrelsen letar f.n.
efter lämplig lokal och som jag skrev i förra brevet alla
tips om möjlig lokal mottages tacksamt! Intressant belöning
utlovas!
För att få plats i mindre och billigare lokaler kommer
Stiftelsen Stig Carlsson i mellandagarna att ställa till med
en OFFENTLIG AUKTION på delar av kvarlåtenskapen. Alla
läsare av Nyhetsbrevet är självklart välkomna att delta i
auktionen som ger möjlighet att inskaffa trevliga och
välljudande ting som tillhört och använts av vår mästare,
Stig Carlsson! Tipsa gärna vänner om auktionen också!
Här följer exempel på vad Stiftelsen hittills plockat ut
till försäljning:
* Försteg Audio Research SP-11
* Två monoslutsteg Pass A40
* CD-spelare Tripent (DeGeer)
* Två monoslutsteg Tripent (deGeer), ca 50 kg styck!
defekta, nypris minst 40.000:- paret
* Tuner Yamaha CT-7000
* Skivspelare Well Tempered första modellen, med
fristående motor
* Försteg Precision Fidelity C-7
* Hörlurar Stax SRA-12S med nätaggregat
* Kylskåp 2 st. Electrolux, helt tysta, ammoniakkylda,
med stora frysfack
* 70 st. nya masterband, obrutna Maxell UD-50 på
10,5-tums metallspolar
* Plåtskåp, 2 st. vita, stora
* 2 st. stora låga IKEA 70-talsfåtöljer i stoppad
juteväv med rostfri hjulförsedd stålram
* Danska High Fidelity, en flyttkartong årgångar
* Amerikanska High Fidelity från 60-talet och
framåt, 1,5 kartonger
* Tidskriften FORM, alla årgångar från 60-talet
till sent 90-tal
* Tidskriften Nutida Musik, årgångarna 1953-83
* Svensk Uppslagsbok 1947, 33 skinnband.
Samt sannolikt en hel del andra möbler, mätinstrument,
tonarmar, porslin m.m.
CARLSSON-AUKTIONEN äger rum
torsdagen den 27 december Kl. 15.00
på Industrivägen 5 i Solna
(Stiftelsen Stig Carlssons lokaler)
ALLA ÄR VÄLKOMNA!
3. NYHETSBREV I KRIS
==================================================
I går (måndags) när Nr 12 äntligen var klart och i sista
stund skulle skickas ut för att hinna kalla till den stora
Stig Carlsson-auktionen fick undertecknad redaktör höstens
chock. Webbhotellets lista på alla CarlssonPlanets
prenumeranter var tom! Borta! Vad i
Efter kontakt med FS-Data kom förklaringen: Vi hade
överskridit den maximala minnesgränsen för sajten en tid,
och därför hade servern nu helt sonika tömt
prenumerantminnet. FS-Data skickar inga varningar när så
sker. Detta var något vi inte haft koll på, och
överskridandet har alltså skett i ren okunskap. (Vi är bara
trots allt bara far och son, två ovana webbredaktörer!)
Nåväl, vi tömde naturligtvis omedelbart sajten på onödiga
jättefiler och FS-Data lovade sätta en tekniker på att
försöka leta reda på namnen till idag tisdag men kunde
inget lova. Och så stängde kundtjänst för dagen. Då kom
nästa chock:
In i mejlprogrammet dråsade inte mindre än 94 st. gamla
olästa mejl, sällskaps- och prenumerationsanmälningar som
jag aldrig tidigare sett! Vissa var så gamla som från i
början av oktober. Alltså hade mängder av
Carlssonintresserade i höst inte fått den service vi
utlovat. Mejlen hade till och från lagrats på webb-servern
vid perioder då vi ovetandes använt för stor minnesmängd.
Här satt vi alltså dels med mejlanmälningar från ett
trettiotal nya prenumeranter som inte fått några brev i höst
och dels utan den livsnödvändiga listan på våra ordinarie
prenumeranter. Var detta döden för CarlssonPlanets
Nyhetsbrev?
Efter en natts dålig sömn startade er redaktör datorn och
gick med hårt hållna tummar till webbhotellets sajt. Bingo!
112 ordinarie prenumeranter återuppståndna! Julen räddad.
Jodå, Nyhetsbrevet överlevde. Egentligen skulle denna fadäs
kostat oss dryga pengar, men FS-Data tyckte min webbmaster
var så smart och trevlig att de bjöd på kostnaden denna
gång. Stort Tack till FS-Data!
Vårt straff blev att sitta och för hand föra över varje
enskild nyanmäld prenumerant från mejlprogrammet till
webbhotellet. Men det var det värt.
4. CARLSSON I ROPET I HIFI-PRESSEN
==================================================
Om ett par månader, den 8 mars nästa år, är det fem år sedan
Stig Carlsson dog. Men intresset för hans högtalare och
orto-akustiska principer tycks vara större än någonsin. I
det senaste numret av Musik- Och Ljudtekniska Sällskapets
tidskrift Molt handlar nästan varenda insändare sida upp
och sida ner – om Carlssonhögtalare! Teknikredaktören Ingvar
Öhman skriver på två helsidor en artikel om den kommande
silkesdome-diskanten till OA-50- och 60-serien och dessutom
dyker Stig Carlsson upp i ytterligare någon artikel i
tidningen. Om Stig kan läsa i sin himmel lär han le stort!
Dessutom får CarlssonPlanet.com vänligt nog reklam på inte
mindre än tre platser i tidningen! Även i senaste numret av
High Fidelity finns vår sajt och Nyhetsbrevsservicen
omnämnd. Aldrig trodde jag att min lilla hobby skulle
åstadkomma så mycket buller och bång
.
5. BÄTTRE BASREFLEX-PORT TILL 50-SERIEN
==================================================
90-talsvarianterna av OA-50-serien var de sista modeller Stig
Carlsson hann utforma innan han avled. Och även om OA-50.2
och OA-52.2 liksom även OA-51.2 är långt modernare
högtalare än 70-talets OA-serie så är de underlägsna i ett
avseende: basreflexrören!
Många Carlssonfantaster har stirrat förundrat på sina
OA-50/51/52:or och undrat vad som plötsligt börjar fladdra
och väsa vid höga ljudtryck och extra basrik musik. Och
visst, det är basreflexrören som är för smala och saknar
trattformade basreflexportar. Följden blir att luften
pressas samman för mycket och luftvirvlarna som då uppstår i
röret ger fladderljud, något som trattformade portar tar
bort. Jag har fått flera mejlfrågor om problemet på sistone
och har lite nytt att berätta:
Carlssonfabriken och dess chef John Larsen är medveten om
problemet och vill införa bättre basportar på kommande
större modeller OA-50.3 och OA-52.3. Larsen har inlett
diskussioner om eventuell tillverkning med Per-Arne Almeflo,
mannen bakom den utomordentliga SD-porten som under några år
på 90-talet såldes av hans företag Sonic Design.
SD-porten är numera tyvärr nedlagd och så här skriver Per-
Arne Almeflo i (kortat) mejl till CarlssonPlanet:
”Hej,
Det var flera år sedan jag hade några portar.
Beroende på dåliga marginaler och ingen efterfrågan har
jag inte kört fram några portar sedan dess. John Larsen
och jag diskuterar nu en gemensam lösning för OA50-
portarna som skulle kunna tillverkas mer ekonomiskt. Vi
får se hur det blir. Nu till din fråga:
A. Hur mäts rör-längden – med eller utan ”trattar”? Se
sidan: http://www.sonicdesign.se/sdport.html (Det finns
dock ingen länk dit från Sonic Designs hemsida längre.)
Men jag är ingen direkt kännare av Carlssonhögtalarna så
därför vet jag inte så mycket om detaljerna kring dem.
Bästa hälsningar, Per-Arne”
5. EFTERMONTERING AV BASPORTAR PÅ 50-SERIEN
==================================================
Går då denna brist i 50-serien att åtgärda i efterhand för
en händig renoverare? Både ja och nej. Problemen är att
hitta basportar och rör som passar, att sedan att räkna ut
så det blir rätt längd och rördimensioner och sist men inte
minst att komma åt i högtalarlådan. Tillverkningen av den
utomordentliga SD-porten är alltså nedlagd. Och de portar
som finns på t ex HiFiKit minns jag som för stora (men har
inte provat).
Men för den som hittar några lämpliga portar och ändå vill
ge sig på detta kan jag efter samtal med Carlssonfabriken ge
lite råd och information. (Men observera att det som följer
är spekulationer och att mätningar och praktiska prov mig
veterligt ännu inte är gjorda!):
OA-50
På OA-50 och 50.2 sitter basporten så trångt till att det
inte får plats några trattar. Där får man nöja sig med att
spela lite lägre om man störs av blåsljud vid höga
ljudtryck.
OA-51
På OA-51 kan det gå. Det är svårast om högtalarna är
fanerade, för då blir det i princip omöjligt att få faneret
proffsigt tillskuret i ringen runt tratten. Det bästa är då
om man hittar en tratt med en fals som går ut över faneret
runtom. Men OA-51 är den lättaste modellen att eftermodifiera
och man kommer åt bra på insidan. Det går alltså att sätta
på både en inre och yttre tratt. OBS! Både/och är nödvändigt
enligt ingenjör Ingvar Öhman! Att bara sätta tratt i ena
röränden är sämre än att inte göra något alls!
(Passa på OA-51 också gärna på att följa Ingvar Öhmans tips
och förläng basreflexröret med ca 5 cm för att dämpa
baspuckeln vid 80-100Hz!)
0A-52
På OA-52 och OA-52.2 kan det också gå, men man ska veta att
lådan är i tjock MDF och mycket svårsågad. Dessutom är det i
princip omöjligt att komma åt och arbeta inifrån. Det är
också oklart om man får plats med någon inre tratt vilket är
nödvändigt för att alls genomföra operationen.
Jag reserverar mig alltså för dessa monteringskonstruktioner
eftersom sannolikt ingen (av mig känd) levande person ännu
testat detta. Men till nästa Nyhetsbrev kan jag utlova
expertsynpunkter i ämnet från ingenjör Ingvar Öhman!
BILAGA: TILL FRÅGAN OM 100HZ BILDSKÄRMAR
==================================================
I förra Nyhetsbrevet berättade jag hur jag i höst en längre
tid tvingats avstå från datorarbete p.g.a. allt värre
illamående efter en hjärnhinneinflammation förra året.
Problemen minskade dock sedan jag privat av en
datorintresserad läkare fick följande råd:
– Försök hitta en skärm med mindre flimmer som klarar minst
100Hz och har en tillräckligt bra nätdel för att inte
flimra. Och pröva till detta ett bättre grafikkort och en
inställning som driver skärmen med minst 100Hz!
Ämnet har väckt stort intresse bland prenumeranter som
mejlat en rad frågor och snälla tips om saken. T ex berättar
en f.d. TV-tekniker att Det vet alla servicetekniker att
skaffar man sig en 100Hz-TV blir man inte längre trött av
att titta på TV!. Byt till ett bättre grafikkort, tipsar
flera. Andra skribenter uppmanar mig bl. a att testa bärbara
datorer eller platta LCD-skärmar, helst av TFT-modell.
Såväl en årsgammal bärbar LCD-skärm som 2 st. olika 15 tums
Philips TFT plattskärmar har jag dock testat med för mig
dåligt resultat. Det var först sedan jag lyckades jaga upp
en 100Hz 17-tumsbubbla (Mitsubishis nya Diamond Pro 740 SB
med Diamondtron M2-bildrör) som den vedervärdiga åksjukan
åtminstone delvis försvann.
Efter nya samtal med läkaren och med ett par ljudtekniker i
Carlssonkretsen inser jag att jag knappast är ensam om mina
upplevelser. Samtidigt diskuteras det vilt vad illamåenden,
trötthet och andra irritationer vid bildskärm egentligen
beror på.
Det finns åtminstone 4 argument mot LCD/plattskärmar:
1. De arbetar i ca 60Hz, vilket irriterar hjärnan som
flimmer. (Synsinnet arbetar från 0 till 30-60Hz,
uppgifterna om maxfrekvens varierar)
2. Plattskärmar kräver digital signal och eftersom de
flesta datorer fortfarande ger analog signal ut har även
TFT:ar (bästa LCD-varianterna) inbyggda (dåliga?) AD-
omvandlare som ger blandprodukter på skärmen, jobbiga för
hjärnan.
3. Även om skärmytan är platt är själva bilden, enligt en
expert på svenska Mitsubishi, bakom ytan något konkav
vilket enligt honom tvingar synsinnet att i varje
siktpunkt kompensera de olika siktdjupen. Detta kan ge
åksjuka.
4. LCD-skärmarnas bakgrundsbeslysning liknar lysrörets.
Och det är oklart vid vilken frekvens denna belysning
arbetar.
Annan expertis på området menar dock att LCD och särskilt
TFT-skärmar är bäst. Häromdagen talade jag t ex med en
optik-forskare på KTH som envetet försvarade TFT med att de
inte går ner i svart mellan varje bildbyte, utan har ett
mycket jämnare ljus. Därmed skulle Hz-talen inte vara något
problem.
Dessutom avfärdade han två av argumenten ovan:
1. AD-omvandlingen i plattskärmar är inget problem
för hjärnan (hur han nu kunde veta det).
2. Att LCD/TFT-bilden är konkav är bara nys
Enligt denna forskare är den officiella minimifrekvensen för
ergonomiska skärmar idag 72Hz. Men det är på gränsen av
synsinnets irritationsgräns, så redan 75Hz är bättre. Att
även dessa frekvenser gör mig illamående trodde han berodde
på att jag var extra känslig efter
hjärnhinneinflammationen.
En annan, i branschen känd, forskare menar att det
viktigaste är att göra en visuell hifi-städning runt
datorn. T ex inga vita belysta ytor eller fönster i
närheten, inga starka lampor nära osv. Men så har jag det
redan
..
På nätet lär det också diskuteras vilka grafikkort som ger
lugnaste bilden, varför i princip samma skärmar från vissa
tillverkare kan ha olika AD-omvandlare med olika stabil bild
och hur stor skillnad det kan vara mellan smutsigare AD-
omvandlare och renare i bildskärmar. Rena hi-fin alltså!
Så jag vet inte vad jag ska tro riktigt. Annat än att jag är
glad åt min nya skärm. Den är visserligen dyrare (3900:- )
än sin systermodell nya Samsung SyncMaster 757NF (3500:-).
Men Mitsubishin lär å andra sidan ha en bättre nätdel,
vilket borde ge ännu stabilare bild. Jag tror också på att
byta till bra grafikkort, med minst 32MB RAM/128-bits
interface. Själv har jag just varit och köpt ett G-Force 2MX
32MB/265-bitskort med TV-Out (fast hemkommen ser jag att det
arbetar i – 65Hz!)
Jag är idag ganska övertygad om att alla dessa mänskor som
dagligen hörs klaga på att de blir så trötta av datorarbete
skulle må bättre med en plattare skärm som arbetar i högre
frekvens. Men kör för det, (även om det inte hjälpte mig)
kanske även av en TFT-skärm.
Det var allt för denna gång.
Er redaktör
Per Gulbrandsen
Inga kommentarer än.